Etiketter
Filosofi, Huvudvärk, Känslor, Konsekvens, Mobbing, PTSD, Sömn, Sömnproblem, Tankar, Trau, Trauma
Ibland orkar jag inte med min konsekvensmedvetenhet. Jag ligger nästan alltid ett steg före, förutom när de kaotiska känslorna kommer – som nagelskrap. Jag vet att det är det är bra, för det mesta, att vara medveten om konsekvenserna av ens handlingar. För mig blir det ett problem – jag varken vågar eller orkar göra vissa saker.
Tyvärr vaknade jag tidigt denna morgon – igen! Strax innan kl 6. Ärligt talat så orkar jag inte vara vaken för mycket, för då ältar jag bara en massa situationer tills det bara finns mikroskopiskt små partiklar kvar. Så känns det, dessvärre. Det här kanske låter sorgligt för vissa, men det är min verklighet. Dock fick jag börja dagen med smärtstillande, för min huvudvärk var rätt kraftig. Tur att den gick bort sen.
Det gick bra på Dynamo sedan. Fast ibland kan ensamheten göra sig alltför påmind. Vissa situationer påminner helt enkelt för mycket om mobbingen under skolgången. Det behöver inte betyda att folk menar illa – tyvärr känns det bara så.
I övrigt så är det mycket tankar och känslor som har snurrat runt, som irriterande eko, under dagen. Jag försöker att inte låta det äta upp mig.
