Problematik: Bipolaritet, kaos, starka känslor, trauma – om livet

Etiketter

(Din vän pessimisten, Autism, Bipolar disease, Bipolar disorder, Bipolär, Bipolär sjukdom, Blandskov, Depression, Ensamhet, Frisk, Humörsvängningar, Hypomani, Känslor, Kent, Mani, NPF, Pessimism, Tomhetskänslor, Vals för satan

Dagen har spenderats lite med att orka med. Att handla efter att ha varit på Dynamo. Orka med städningen, som alltid infaller på torsdagar. Fast nu är det över. För denna vecka. Ja, jag har dasspapper som räcker kanske ett par veckor. Jag hoppas likaså för dig.

Kent – Vals för Satan (Din vän pessimisten) . Vad säger min pessimistiska sida? Ja, rätt mycket. Men jag tycker inte att jag är en pessimistisk person. Mycket motgångar har bara drabbat mig. Jag vill inte säga att jag är 100% optimistisk, för – hell no. Fast jag tror inte jag är ett hopplöst fall – med allt vad det innebär.

Den här dagen har varit rätt upp och ner. Dessvärre låter det som en tråkig klyscha, om man begränsar den till min blogg. För: jag är bipolär och mitt liv är alltid mycket upp och ner – mer eller mindre. Inombords, mestadels. Ibland utåt också. Tur att det finns mediciner, för denna sjukdom innebär mycket risker. Förutom skoven – depression, (hypo)mani, blandskov – kan man få humörsvängningar mellan dessa skov. Ibland triggas dessa skov av stress, omvälvande livshändelser eller liknande – ibland av ingenting alls. Fast – hur känns det då att vara bipolär? Det är en känslomässig och affektiv berg- och dalbana. För de flesta bipolära har ordet frisk en innebörd: Det är när man inte har ett skov. Man kan leva hyfsat ”normalt” mellan episoderna. Ibland får man städa upp efter senaste uppåt skov.

Jag har även Aspergers syndrom, vilket gör livet mer komplicerat – med en diagnosticerad bipolär sjukdom. Ofta känner jag att jag exploderar inombords med känslor jag inte kan visa. Mycket energi går åt till att inte visa andra hur förbannad jag är. Hur ledsen jag är. Ensamhetens brand. Hur någons ord gör gör glad. Jag har tränat mig själv i att inte visa så mycket, vilket faktiskt gör mig arg. Mycket triggers jag skapat, som rester av trauman, gör det svårare för mig. Jag kämpar ofta med starka känslor. Eller ibland – bara tomhet.

Peanuts all over the place

Etiketter

Garbage, Lillebror J, Modern Family, Raw, Raw-bollar, Skräp, Tankar, Tomhetskänslor

Jag har svårt att spotta ut ord. Just som hjärnan är någon helt annanstans. Viljan är där.

Under dagen har jag tvättat, efter att ha sovit länge. Lillebror J kom på besök och då hade jag förberett med raw-bollar med smak av choklad/kos/jordnötssmör rullade i salta jordnötter. Ni hittar receptet här. Vi hade en mysig stund med Scrubs och te (om man inkluderar från raw-bollarna). <3 Jag skulle inte bli förvånad om jag hittade mer rester, som skräpar ner sängen. Haha, rätt kul ändå.

Fast ändå känns det som att jag har kollat på Modern Family mestadels av tiden, vilket jag kanske har. Det känns hur som helst skönt att ha tvätten och städningen (i går) överstökad.

Det är oftast någonting som ligger och skaver…

Ibland är det svårt att städa undan skit

Etiketter

Aggressivitet, Existens, Ibland, Introvert, Irritation, Känslor, Skit, Tankar, Toalettlock, Tom dag, Tomhetskänslor

Det här med känslor. Jag har ibland svårt att veta vad jag känner inför någonting. Ibland. Eller om det är destruktivt för mig att handla på ett visst sätt. Fast ibland så vet jag vad som är destruktivt och gör så ändå.

Ibland

Min vardag består av mycket missförstånd. Sedan en inre kamp, som andra ofta inte begriper sig på – tror jag. Det känns inte så, men jag förväntar mig inte heller det. När jag säger att jag ofta känner mig arg eller irriterad, eller snarare att det är känslor som lätt väcks hos mig, blir jag inte alltid helt trodd. Det känns som att jag måste hålla igen mycket. Stänga toalettlocket, för att ingen ska se skiten.

Okej, något positivt… Jag har klarat mig igenom en sk tom dag. Snart ska jag sova. Fast vissa ekon från det förflutna får stanna i toaletten – med locket på.

Vilken färg är din toalett? Haha, jag tycker att den här frågan är rätt kul. En av mammas släktingar hade en rosa. När jag var liten var jag helt fascinerad av det faktumet. Min nuvarande är vit och tråkig.

Rynkar näsan och dricker Loka crush

Etiketter

Helg, Irritation, Ledig, LOKA crush, Seroquel, Seroquel Depot, Stress, Tomhetskänslor

Jag känner mig tom. Känslor och sånt, orkar inte med. Det är fredag igen och det suger. Är jag den enda i värden som inte gillar att vara ledig? Absolut – det är skönt att vila när man kommer hem från jobbet. Det tycker jag med. Även att vara ledig någon dag då och då. Men det som kallas semester, har för mig – en illaluktande doft. Ungefär som stekt lök med gul curry.

Stressen av att inte veta hur en dag ser ut. Irritationen över att vakna för tidigt. Nu när jag har trappat ner rejält på Seroquel (neuroleptika) kan jag inte längre sova bort hela förmiddagen. Vad ska man göra med tiden? Det är som ett eko som inte vill ge någon respons.

Hur som haver – vad ska ni göra i helgen? Det kanske är en tråkig fråga… Lika tråkig som att plocka upp skärp från golvet.

Fast glöm inte att ta ett glas Loka crush för att fira att det är fredag och alla 18-åringar tror att de kommer att komma in på alla ute-ställen innan de förstår vad 20-års gräns är! Vi har själva varit där. Ta det lugnt.

Sanningen bakom mina frustrationsutbrott

Etiketter

Acceptans, Aggressivitet, Frustration, Gråt, Irritation, Självdestruktivitet, Självmordstankar, Tomhetskänslor, Trichotillomani, Upprörd, Utbrott

När jag får utbrott över någonting över en förändring eller någonting som jag inte klarar av att göra känner jag mig otroligt ensam och annorlunda. Då hatar jag mig själv mer än vanligt. Jag gråter, kan inte andas. Jag gillar inte att erkänna det, men jag slår mig själv – det är går knappt att kontrollera. Jag rycker/drar ut hår, så kallad trichotillomani – förut har jag haft mycket svårare problem med det. Nu är det mest stress och ångest som utlöser det beteende.

Det här låter kanske överdramatiskt för er, men varsågoda – här har ni verkligheten bakom mina utbrott. Jag har i alla fall kommit ur det värsta av mina självskadebeteenden. Jag har väldigt svårt att kontollera mina impulser när jag är mitt inne i ett utbrott. Fast det är nog en bedömningsfråga vad som räknas som självskadebeteende och inte.

Jag har haft ”utbrott” sedan jag var lite. Dunkar huvudet i väggen, gråter okontrollerat, får panik. När jag gick i låg- och mellanstadiet blev jag utkastad från lektioner på grund av detta. När jag blev äldre lämnade jag klassrummet så fort som möjligt. Mina medstudenter har nog alltid varit osäkra hur de skulle bemöta mig, om ni förstår vad jag menar. Tror jag i alla fall.

Nog är jag fortfarande upprörd om hur jag blev bemött när jag var barn, eller ja, i allmänhet. Fast man kan inte ändra på det förflutna, om det som hänt. Tyvärr blir det säkert värre om man försöker förtränga det. Det är bättre att acceptera det, fast det betyder inte att man behöver gilla det.

Tankarnas grepp

Etiketter

Ångest, Dikter, Hjärna, Konst, OCD (obcessive-compulsive disorder), Poesi, Tomhetskänslor

Min hjärna är ett udda fenomen

skriker efter något som inte går att ta på

inte alltid samarbetsvillig

skapar ångest över funderingar

känner saker som inte finns

upplever katastrof

där det inte finns någon

river sönder det förflutna 

utan framgång

i tysthet

vet jag inte vad som hände

att kännas vid blödande sår

är bland det sista jag vill

inåt växer tomheten

där ingen ser

Tomheten mot min själ

Etiketter

Dikter, Minne, Poesi, PTSD, Tomhetskänslor, Trauma

Är jag vaken?

Eller sover jag?

Minnet står smått still

när jag försöker hitta information

svart

vitt

eller förvånande grått

hjärnan äter mig

min kropp

min själ

mitt liv

Som ett hål, tomheten, frustrationen

Etiketter

Dikter, Frustration, Tomhetskänslor

Ett hål

Där är det

ser mot blod

krafsar sig upp, längs strupen

orden finns inte

precis som det som en gång var

Just den skiten är över

Etiketter

Ångest, Deppressivitet, Tomhetskänslor

Jag bör ju vara lättad för att det förbannade jippot som är jul, mellandagarna och nyår, är över…

Det är jag.

Dock ökar oron över vad som skall hända härnäst. Allt kaos äter upp mig inifrån.

Det var bekvämt att vara utomlands i ca 1 vecka, för att undvika att riktiga verkligheten skulle bli för tydlig

Oh, så faller det

Etiketter

Borderline, Tomhetskänslor

Ibland vill man bara inte. FAN. Jag vet inte vad jag känner. Fy fan vad jag hatar detta känslovakuum (eller varför inte känslosvall? Som sagt – JAG VET INTE).