Oh, så faller det

Etiketter

Borderline, Tomhetskänslor

Ibland vill man bara inte. FAN. Jag vet inte vad jag känner. Fy fan vad jag hatar detta känslovakuum (eller varför inte känslosvall? Som sagt – JAG VET INTE).

Annonser

Ibland blir det inte som man tänkt sig (part 2, kind of)

Etiketter

Borderline, LSS-gruppboende, Mordkommissionen, Tomhetskänslor, Trötthet

I går bestämde jag att luncha med en vän inne i stan. En timme innan vi ska ses säger hon att hon är sjuk. Hm, jag blev mest trött och förvirrad. Jag som precis var färdig att gå! Nåja, hon får krya på sig. Istället satte jag mig i soffan i de allmänna utrymmena på boendet och kollade på Mordkommissionen med en av mina ”grannar” (eller vad man nu ska kalla det) och drack kaffe. Efter det blev jag bjuden på lunch av chefen på boendet. Det var himla trevligt! Vi sushi/asiatisk buffé.

Nu är jag tillbaka på boendet. Ganska trött är jag nog. Vad jag ska göra i kväll återstår att se. Jag mår inte dåligt i dag, men jag mår inte bra heller. Det är någon konstig, oidentifierbar känsla inom mig som jag bara trycker undan. Orkar jag känna efter? Eller är jag ens ärlig mot mig själv?

/Yolanda

”Hur känner du nu? Känner du någonting?” – Kent

Etiketter

Ångest, Borderline, Depressivitet, Kedjetäcke, Kent, Självförakt, Tomhetskänslor

Jag känner mig ledsen och tom i dag. Inte vågar jag känna efter heller. I går blev det väldigt jobbigt känslomässigt, men jag lyckades i alla fall fälla några hopplöshetens tårar. Jag låg under kedjetäcket och lyssnade på musik. Grät. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Det vet jag fortfarande inte, känns lite som att jag låtsas må bättre än jag mår. Jag hatar mig själv. Det kan jag inte förneka. Saker och ting fungerar inte så i slutändan.

Denna låt går på repeat i dag:

~

KRAM

Existens

Etiketter

Ångest, Tomhetskänslor

Jag mår inte bra. Allt känns så svårt att greppa. Alla intryck, allt vad världen är, vad jag gör här överhuvudtaget. Med något, med allt.

Nej, slut på svamlet.

I don’t wanna face reality

Etiketter

Ångest, Depressivitet, OCD (obcessive-compulsive disorder), Tomhetskänslor

Tomheten ligger som en tjock hinna över mig. Jag har tvättat mina händer alldeles för mycket – så mycket att det gör ont att skriva på datorn. När verkligheten kom ikapp mig ville jag gråta, men det kom inga tårar. Ibland vill jag bara skrika av smärta. Mina händer blöder och jag vet inte hur jag ska rädda dem från mig själv.

 

Sometimes nothing feels right

Etiketter

Depressivitet, Tomhetskänslor

Jag mår skit idag. Klockan börjar närma sig 14 och det enda jag har åstadkommit är att äta flingor med mjölk samt druckit en kopp te. Well, det är i alla fall något. Nu ligger jag fortfarande i sängen och försöker distrahera mig genom att kolla på Scrubs, en av mina favoritserier. När jag känner mig redo ska jag kanske till och med gå ut och ta lite frisk luft.

Angst, fucking angst

Etiketter

Ångest, Tomhetskänslor

Nu faller jag.
Jag försöker kontrollera mina impulser, ignorera alla tankar på destruktivitet.
Övergivenhet, tomhet, ångest, känslostormar. För allt vad det är.
Kroppen skriker.
Jag faller snart ner i mitt hål, kämpar för att hålla mig ovanför ytan.

Please, kill the emptiness.

Etiketter

Tomhetskänslor

Idag är det en sådan där dag då jag inte känner någonting.
Jag hade tid hos min sjukgymnast idag. Hon frågade hur jag mådde – det fanns inget svar. Ingenting. Jag hatar det här tillståndet – tomhet, för allt vad det är.

En kopp kaffe.

Nåja, snart ska jag gå till Stadsdelsförvaltningen och gnälla lite – eller snarare fråga efter telefonnumret till min handläggare. Sedan ska jag handla mat. Det behövs verkligen. Det finns knappt några basvaror kvar, suck.

/Y,

Jag mår skit.

Etiketter

Ångest, Svartvitt tänkande, Tomhetskänslor

Desperationen. Tomheten. Ångesten. Nedstämdheten. Det är för mycket just nu, allting är bara så överväldigande. Jag kan inte koncentrera mig, fast jag har en DBT-läxa att göra innan jag går och lägger mig. Det orkar jag inte heller med. Jag orkar inte diska, städa – inte ens koka te. Måste ha te. Efter att jag har skrivit detta inlägg ska jag ta en kalldusch och sedan dricka en varm kopp te. Bra, då var det bestämt!

Just nu sitter jag på min säng och slappar, som vanligt haha. Lyssnar på Kent gör jag också. ”Det spelar ingen roll om du håller mig hårt, ingen kommer minnas om hundra år…”. Ja, man kan ju alltid låtsas. Snarare: ”Håll ut, jag behöver dig!”. Åh, jag älskar låten ”Berg & Dalvana”. Ganska uppenbart, egentligen.

Jag känner mig lite extra instabil just nu. Det fick bli ett samtal till min DBT-terapeut, så att jag slutligen kunde ha båda fötterna på jorden – till en viss gräns.

/Y,

Emptiness, or something like that.

Etiketter

Borderline, Tomhetskänslor

Jag blev plötsligt helt tom och bara stirrar framför mig så som jag gör ibland. Allt känns så ovisst hela tiden. Eller jag vet inte. Jag känner inget speciellt bara. Stirrar. Öppnar knappt munnen för att andas.

Tidigare idag har jag mest känt mig aggressiv och irriterad, men nu känner jag bara likgiltighet. Hopplöshet. Jag vet med mig att det är dags för mig att äta middag snart, men jag orkar inte sortera mina tankar och bestämma mig för vad jag ska laga.

/Y,