Livet är en jävla berg- och dalbana

Etiketter

Borderline, Glädje, Svartvitt tänkande, Vänskap

I går var jag med S. Det var för länge sedan vi sågs. Det var så trevligt! Jag sov över där och morgonen därefter skulle jag till min arbetsterapeut. Såklart missade jag bussen och blev helt förstörd. Jag blev kanske en kvart sen.

I dag har jag sysslat med lite dumheter (inga kommentarer på det från min sida)

Annonser

Less, men försöker se framåt.

Etiketter

Borderline, En sak i taget, Humörsvängningar, KBT, LSS-gruppboende, OCD (obcessive-compulsive disorder), Svartvitt tänkande

Nej, jag mår inte bra. Eller? Jag säger till folk att jag mår okej, vilket jag ju typ gör. Dessvärre svänger mitt humör som en jävla tornado ibland. Egentligen är det så för det mesta. Det är bara det att just nu är det inte riktigt okej. Jag oroar mig för flera saker som jag inte tänker tråka ut er med. Jag har ingenting att göra i morgon, vilket stressar mig som fan. Helvete. På fredag ska jag träffa finaste Johanna vilket kommer att bli awesome! <3 Helgen är inte planerad än.

Det är just det här med morgondagen. Jag ser bara svart. Fast jag försökte i alla fall leka med tanken att jag kanske skulle gå upp och göra någonting av dagen, så jag tog fram lite frysta bär och lade i en skål i kylen. Jag ska ha dem i min yoghurt och musli till frukost i morgon. Det är i alla fall någonting. En sak i taget. Jag ska försöka ha lite mer ”DBT-tänk”. Måste bli bättre på att återuppta färdigheter som jag klarade av att använda förut.

Nåja.

Behandlingen för min OCD går framåt. Jag ställs inför nya utmaningar KBT-style. Vi ska få lite mer ordning på det här med att få hemläxorna gjorda här på LSS-gruppboendet, eftersom det lätt glöms bort. Både av mig och av personalen. Det var en av flera saker som togs upp på mötet i dag.

Just det! Det har varit önskemål om att jag ska skriva om de andningsövningarna vi använder oss av i DBT. Skall skriva om detta inom kort. Kanske i morgon.

Världen är allt bra märklig

Etiketter

Cred till mig, Förvirrad, Pepsi max, Svartvitt tänkande, Trötthet

Ingenting känns bra. I natt sov jag inte, så jag är jävligt trött. Nu är jag på permission och ska tillbaka till avdelningen i kväll. Det blir bara bråk med föräldrarna känns det som. Relationen till bröderna är mycket mer avspänd. Jag och lillebror J har varit och handlat godis och läsk. That’s the stuff.

I dag skulle jag ha haft läkarsamtal, men när det var nästan två timmar försenat så frågade jag (lite sent kanske). Då säger de att det inte är akut och det gjorde att jag undrade varför i helvete jag stod på samtalslistan. Äh, jag undrade egentligen mest om jag fick åka iväg över dagen. Det fick jag ju. Tyvärr blev min dag så förvirrad av detta. Det förstörde typ allt.

Nu sitter jag och dricker pepsi max, eftersom jag är så trött. Sedan ska jag äta middag med familjen innan jag åker tillbaka till avdelningen.

Just det! Jag har duschat i dag. Cred till mig, eller?

KRAM på er, fina läsare. <3

Chaos

Etiketter

Ångest, Borderline, Förvirrad, Svartvitt tänkande

Känslomässig berg- och dalbana.

Gråzoner?!

Starka känslor

Etiketter

Aggressivitet, Borderline, Humörsvängningar, Svartvitt tänkande

Det är tröttsamt och känna alldeles för mycket och svänga för fort i humör- och känslolägen. Att dessutom inte ens förstå ett jävla skit av vad folk har för avsikter med saker och ting gör ju inte siotuationen bättre. I går mådde jag skit, men jag och min boendestödjare ordnade så att jag kunde åka med mamma hem till resten av familjen istället för att sova i lägenheten. Jag försökte svälja mina mediciner medan jag pratade i telefon med Johanna. Impulskontroll har jag inte, som ni märker. Jag skulle ha väntat, eftersom en av mina anafraniltabletter fastnade i halsen. Efter att ha försökt ta bort smaken i munnen, i vad som kändes som en evighet, blev jag förbannad. Jag flippade ur totalt, rent känslomässigt. I natt sov jag mycket och i dag vågar jag inte känna efter hur jag mår.

Vem fan är jag?

Etiketter

Borderline, Instabil, Kaos, Svartvitt tänkande

Den senaste tiden har jag insett hur otroligt instabil jag är i min identitet. Andra människor har påpekat det och jag har funderat kring det. I går läste jag igenom gamla dagböcker. Det brukar jag göra ibland, för att bearbeta allt. Försöka inse när jag lurar mig själv och när jag faktiskt är ärlig mot dessa vita dagboksblad. Man tenderar ibland att ljuga när man skriver för sig själv. Det kanske ni också har funderat på någon gång.

Svartsjuka

Etiketter

Borderline, Svartvitt tänkande

Jag orkar inte med mina starka känslor hela tiden. Just nu känner jag mig bara sjukt misslyckad (och nej, jag tycker inte synd om mig själv).

/Y,

Ufo

Etiketter

Borderline, Svartvitt tänkande

Imorse hade jag möte med min DBT-terapeut, vilket är i stort sett det enda jag har gjort idag. Efter mötet mådde jag inte toppen direkt. Vi pratade om något som gjorde att jag kände mig så jävla onormal. Hon sade till och med att ”så här är det för de allra flesta”. Helvete.

Under dagen har jag kollat på två Beck-filmer (som jag har sett tidigare), Idol-finalen och Hellenius Hörna. Sedan har jag knappt gjort något annat. Bara ätit, sovit lite (jag har inte kunnat sova så mycket de två senaste nätterna) och diskat lite. Allt känns väldigt meningslöst. Jag funderar för mycket.

/Y,

Bortom medvetenhet

Etiketter

Borderline, Svartvitt tänkande

Ibland önskar jag verkligen att jag slapp älta, känna och tänka så mycket.
Önska sig kan man ju alltid, även om det handlar om saker som aldrig kommer att hända.
Det är jobbigt att känna så starkt och så mycket.
 Hata eller älska.
Svart eller vitt.
Jag jobbar på mina gråskalor.

När känslor leder till kaos.

Etiketter

Aggressivitet, Ångest, Borderline, Depressivitet, Frustration, Svartvitt tänkande

Igår var mitt dåliga mående ett faktum. Jag hade känt mig nedstämd hela dagen. I stort sett det enda jag gjorde var att stirra ut i tomheten. Fram mot kvällen blev detta till en stor frustration – det blev en del utbrott från min sida. Jag kände mig så ensam och frustrerad, trots att jag var hos familjen. Jag grät, men ingen noterade det. Det blev ångest, sparkar i möber och väggar – ja, helt enkelt kaos. Jag bråkade mest med mamma. De tvingade mig i princip att åka hem. Jag inser nu i skrivandets stund att det kanske var lika bra, fast de bör egentligen ha väntat tills jag hade lugnat ner mig. Jag var kapabel till nästan vad som helst just då. De destruktiva tankarna snurrade i huvudet.

När jag mot alla odds kom hem tog jag en kalldusch och tog två sobril. Det kändes inte som om jag blev kall nog. Ångesten var för hög. Lite senare satt jag med en tekopp på sängen. Jag lyssnade på ”Evanescence – Anywhere” flera gånger. Det är det sista jag gjorde. Jag somnade med morgonrocken på av utmattning och vaknade upp strax efter 4. Klockan var efter 10 när jag gick upp. Mamma hade ringt och ville ses i stan. Jag gick med på det. Hon kommer om en stund.

/Y,