• Bok 2: Alternativt
  • Dikt-rapp
  • Information om mig
  • Min debut: I skuggan av en siluett skör som glas
  • Något Har Hänt 2018 – huvudroll

Yolanda – "Det här är mitt privata krig"

~ Att vara annorlunda/att inte passa in i samhällets ramar

Yolanda – "Det här är mitt privata krig"

Etikettarkiv: Sociala medier

Vila när livet går halvt isär

22 måndag Feb 2021

Posted by Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness in Aspergers syndrom, Citatens skuggor, Känslomässigt kaos, Samhälle

≈ 6 kommentarer

Etiketter

2005, Aggressivitet, Brev från 10e våningen, Frustration, Irritation, Människor, Nätet, Näthat, Online, Skärp er, Skebokvbarnsv. 209, Sociala medier, SVT play, Thåström, Tunna blå linjen

Dagen gick egentligen rätt smidigt, tills jag fick en dryg kommentar av en dam på bussen. Jag blir oerhört irriterad på människor som ska lägga sig i andras liv, men egentligen bör de sköta sitt eget. Jag kokade av frustration och min egen tendens att alltid vara skör.

Ibland går livet isär. Jag är lite osäker på vad jag menar med det. Det är väl smått en referens till ”Brev från 10e våningen” av Thåström, som ligger på albumet Skebokvarnsv. 209 från 2005. Albumet fick namnet från adressen han växte upp på. Brukar du säga så? Att livet går isär? Vad menar du då, med det?

Jag tycker att hatet och otrevligheterna på sociala medier har flippat ur totalt. Ingen förtjänar det. Hur kan man skicka en XD-emoji när det handlar om något allvarligt eller när någon gör ett seriöst uttalande. Jag vet att jag tar upp detta ofta. En uppmaning bara: Skärp er, för fan!

Nu ska jag vila. Vad ska du göra nu? Jag ska äta middag om en stund. Sedan såg jag att det har kommit ett nytt avsnitt av ”Tunna blå linjen” på SVT. Det ska jag nog kolla in i kväll.

Hoppas att ni har en bra kväll och tar det lugnt efter ännu en dag! <3

Dela det här:

  • WhatsApp
  • E-post
  • Tweet

Gilla

Gilla Laddar...

Tankar kring respekt på nätet

16 tisdag Feb 2021

Posted by Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness in Samhälle

≈ 5 kommentarer

Etiketter

Diskriminering, disrespekt, Facebook, hat, Instagram, Näthat, Respekt, Social media, Sociala medier, Trolljägarna

Jag och Carolina har just ätit middag och min kvällsmedicin är intagen. I natt ska jag sova här. Vi har kollat på gamla avsnitt av Trolljägarna, vilket har fått mig att fundera över det här med vikten av att hålla god ton på nätet. Visa respekt, inte diskriminerande andra, bete sig – helt enkelt. Inga glåpord – låt alla se ut som de vill. Gillar du inte det, så låt personen bara vara ifred.

Ta det lugnt och visa respekt på nätet! <3

Dela det här:

  • WhatsApp
  • E-post
  • Tweet

Gilla

Gilla Laddar...

Smått uppror

09 lördag Jan 2021

Posted by Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness in Filmer/serier, Samhälle

≈ 14 kommentarer

Etiketter

digitalisering, Havredryck, Högtid, Ikaffe, JKommentarer, Kärlek och anarki, Likes, Media, Netflix, News, Newspaper, Oatly, Social media, Sociala medier, Tidskrift

Det är helg. Inte direkt min favorit, men en slags högtid för andra. Sluta hetsa! Jag känner mig aningen matt. Inte nog att det händer mycket i mitt huvud – nu händer det även mycket i världen (… och i Sverige). Sen kommentarsfälten på Facebook – speciellt de under nyhetsartiklar. Om man nu kan kalla dem det. Ibland känns det som att tidningarna är mer ute efter ”likes”, kommentarer, delningarna och att man ska klicka på deras länkar. Deras huvudsakliga uppgift är att informera Sverige och världen om vad som försiggår runt om kring oss. Tyvärr måste jag säga att de har tappat det lite.

Efter frukosten körde jag ett online-pass istället för att gå till gymmet. Jag orkar inte med all ångest som kommer med att ta sig dit. Det äter upp in hjärna. Sedan har jag kollat klart på serien ”kärlek och anarki” på Netflix. Just nu dricker jag kaffe. Med Oatly havremjölk? Hell yes. Jag måste ha havredryck i mitt kaffe. Som ni kanske minns, så är svart kaffe rätt äckligt – enligt mig. Ursäkta upprepningen – för vem bryr sig? Jag…

Dela det här:

  • WhatsApp
  • E-post
  • Tweet

Gilla

Gilla Laddar...

Är det verkligen fred vi vill ha? / Is it really peace that we want?

08 fredag Jan 2021

Posted by Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness in Samhälle, Uppmärksamhet, tack!

≈ 7 kommentarer

Etiketter

Bidén, covid, covid-19, Donald Trump, Facebook, Försäkringskassan, Imperiet, Instagram, Media, Mikael Wiehe, Pandemi, Politics, Politiker, Poltik, Respect, Respekt, Social media, Sociala medier, Socialförsäkring, Society, Sverige, Thåström, Världen, World

– Imperiet (ursp. Mikael Wiehe)

De med högst makt i Sverige är politikerna. Gör de sitt jobb? Det känns inte så. I Sverige händer det väldigt mycket negativt just nu, förutom pandemin – ett globalt problem. I Sverige har det fötts mycket frustration, som blir som ett eko. Dunstar. Kokar. För cirka en vecka sedan hade vi en otroligt kaotisk nyårsnatt. Medierna släppte nyhet efter nyhet genom hela nätet om kaos-scenarion.

I går gick Trump-anhängare till attack mot vita huset, då Bidén skulle väljas till president – officiellt. Jag tror att Trump, även andra ledarna, har gjort sådana här beteenden okej. Nu menar jag inte bara USA, utan överallt. Om vi nu går tillbaka till Sverige, så ser vi att någonting har gått väldigt fel. Vissa politiker visar upp dåligt omdöme – på olika sätt – utanför arbetet (och under). De åker till kanarieöarna under pågående pandemi, de handlar under jul-rean och de går till varuhus. Vad sänder det för signaler till folket? Att de som styr landet inte ens kan hålla sig till restriktionerna?

Varför beter folk sig som de gör? Respekterar vi våra politiker? Varför skulle vi? En del människor håller på precis som de vill och bryr sig inte om konsekvenserna. Samhället går utför och politikerna bryr sig knappt. Personligen har jag mest erfarenhet av Försäkringskassan. De senaste åren har sjukförsäkringen slutat vara en försäkring. Människor ansöker knappt dit, för att de vet att de förmodligen inte får någon ersättning. Framför allt behöver alla respektera varandra.

Jag tror att vi behöver lita på de som styr vårt land. Det gör de flesta inte. Sociala medier har också påverkat – och fake news. Man kan inte längre lita på vad man läser på nätet. Nu för tiden är det enkelt att sprida fejkad information om någon. Vi måste få politiker som vi kan lita på.

Ett samhälle, vars hjärta, bultar för förändring.

Dela det här:

  • WhatsApp
  • E-post
  • Tweet

Gilla

Gilla Laddar...

Uppförsbacken: Att leva med diagnoser. Tillägg: Ni kan väl uppföra er på sociala medier

17 tisdag Nov 2020

Posted by Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness in Aspergers syndrom, Hälsa, Psykisk ohälsa, Samhälle

≈ 3 kommentarer

Etiketter

Ångest, Ångestsyndrom, Bipolär, covid-19, Din mamma, Donald Trump, Drama, Hypomani, Media, Missförstånd, Näthat, OCD (obcessive-compulsive disorder), Småprat, Sociala koder, Sociala medier, Svenska tidningar, Tvångssyndrom

Jag tror jag känner mig i något av en dvala – med delvis frustration. Över vad? Jag vet inte, ärligt talat. Sömnen oroar mig, fast den har varit helt ok senaste veckan. Men – är man bipolär så är man. För att förtydliga – om man sover dåligt är risken större att man insjuknar i (hypo)mani, mixed state eller depression. Alla skov kan ge psykotiska inslag, men det måste inte vara så.

Oh well. Jag är ganska trött – psykiskt. OCD:n (tvångssyndromet) pendlar lite mellan att vara ok till att vara rätt jobbigt. Fast mest utmattande är alla perceptuella intryck när man går utanför lägenheten. Alla missförstånd. Sociala koder som inte tolkas rätt, av mig – eller av andra. Kanske vill jag bara inte acceptera dem. Varför ska jag acceptera att man ska vara snäll/trevlig oavsett humör eller prata om vädret så fort det blir lite obekvämt, enligt den andra parten?

I stort sett hela samhället kretsar kring en sak: covid-19-. Ja, och Donald Trump – uppenbarligen. Det gör att andra saker faller i glömska. Vissa nyheter mörkas då till viss del. I allmänhet har det blivit mycket drama på sociala medier. Man ger bränsle till drama som inte ens behöver det. Varför ska vissa människor vara så hatiska och negativa i kommentarsfältet? Bara för att synas. Men för vad? Din mamma blir säkert stolt. Skämt åsido, men hur blir du stolt över dig själv genom att kläcka ur dig en massa skit om andra människor? Uppenbarligen har du inte tillräckligt med liv, eller bara en inte så bra medmänniska. Välj din favorit där!

Dela det här:

  • WhatsApp
  • E-post
  • Tweet

Gilla

Gilla Laddar...

Sluta skrämma bort kvinnor från sociala medier!

10 tisdag Nov 2020

Posted by Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness in Dynamo - Möjligheternas förlag, Fördomar, Samhälle

≈ 8 kommentarer

Etiketter

Anonymitet, Kommentarer, Kränkning, Perspektiv, Plan international Sverige, Sexuella trakasserier, Sociala medier, Trakasserier

Jag mår nästan illa när jag läser denna artikel. Så här skrev jag, kortfattat om artikeln, när vi delade den på Dynamo förlag’s facebooksida: (citerar mig själv)

”Barnrättsorganisationen Plan international har gjort en studie som visar att minst varannan flicka eller unga kvinna utsätts för trakasserier, hot och kränkningar på nätet. De känner sig väldigt ensamma om sina upplevelser. Nu kräver organisationen att de som styr våra sociala medier ska agera.

”– Tjejer tystnar när hoten och trakasserierna blir övermäktiga, andra lämnar helt sociala medier. Men det är inte lösningen. För demokratin är detta ett hot. Flickor har samma rätt till yttrandefrihet som alla andra och de sociala medieplattformarna måste skärpa sig och göra mycket mer för att skydda flickor” säger Mariann Eriksson, som är generalsekreterare på Plan international Sverige. ”

~

Jag ville dela med mig av detta, då det är ett väldigt utbrett problem. Även jag drabbas ibland. För någon vecka fick jag denna kommentar: ”Jag fick en tatuering idag så öm på min penis om du vill se den skicka mig ett mejl, låt mig veta vad du tycker? det står ”ditt namn”” . Ärligt talat, så vill jag helst inte ha den bilden framför mig. Dessa kommentarer undanbedes verkligen. Den som skrivit den får vara anonym, eftersom jag inte vill hänga ut någon och inte heller länka hen.

Varför tror vissa personer att de har rätt att skicka den här typen av kommentarer eller i bildform till kvinnor? Nu är det oftast kvinnor som utsätts, men det händer säkert män också. jag är kvinna, så jag skriver utifrån mitt perspektiv. Tror män att kvinnor vill ha dessa kommentarer/bilder? Handlar det om grupptryck? Har personen ont uppsåt? Hur ska samhället göra för att förändra männens syn på kvinnor?

Många frågor utan något konkret svar.

Dela det här:

  • WhatsApp
  • E-post
  • Tweet

Gilla

Gilla Laddar...

Take it home, won’t you?

29 torsdag Okt 2020

Posted by Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness in Musik, Samhälle

≈ 4 kommentarer

Etiketter

1989-talet, Guns N Roses, Money for nothing, Paradise City, Rock, Rock musik, Sexism, Social Plattform, Sociala medier

Huvudet surrar. Hjärnan gör smått uppror. Runt hörnet kanske finns något oväntat. Temporärt obehagligt, överhängande. Vet du? Förmodligen inte.

Jag lyssnar just nu på Guns N Roses – Paradise city. Jag gillar låten, soundet. Fast det finns flera rocklåtar, som är några decennier gamla, som är sexistiska och så vidare. Som mestadels handlar om att haffa brudar.

”Take me down to the paradise city
Where the grass is green and the girls are pretty”

Dessa rader är ur Paradise City. I dagens läge hade de uppmärksammats explosionsartat på sociala medier. Även ”Money for nothin’ and chicks for free” som är ur Dire straits – Money for nothing. Ni kanske har ännu fler exempel på hur musiken, i detta fall 70/80-talsrock, ser nedsättande på kvinnor. Överdriver jag? Jag vet inte, men jag tycker att det ofta är ett tydligt budskap. Jag undrar om det skulle accepteras i dag – förmodligen inte. Nu menar jag inte bra rock som genre, utan även annan sorts musik under denna tidsepok.

Musik påverkar oss mer än vad vi tror, inte alltid frivilligt. I dagens läge, på sociala medier, dissekeras texter och annat betydligt mer – på gott och ont. Saker och ting publiceras inte lika lättvindigt, för man vill inte bli utsatt för hat. Med all rätt. Det är ett stort ansvar att ha en plattform på sociala medier, för folk angriper ofta folk för petitesser.

Dela det här:

  • WhatsApp
  • E-post
  • Tweet

Gilla

Gilla Laddar...

En besvärlig, känslosam detalj

08 tisdag Sep 2020

Posted by Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness in Aspergers syndrom, Doftljus, rökelser och vape nation, Känslomässigt kaos, Psykisk ohälsa, Samhälle

≈ 9 kommentarer

Etiketter

1177 Vårdguiden, Aggressivitet, Anorexi, Ätstörning, Ätstörning UNS, Överviktig, Bantning, Depressivitet, Destruktivt mönster, Detaljer, Din kropp, Folk, Gravid, Hälsosam, Irritation, Känslor, Känslostormar, Ledsen, Litium, Människor, Min kropp, Nyttig, Ohälsosam, Onyttig, Seroquel Depot, Social ångest, Sociala medier, Tankar, Tonåren, Viktuppgång

Nu ska jag skriva om gjorde mig otroligt arg, ledsen och irriterad. Ja, rentav förbannad. Jag vill påpeka att det här inte direkt var någons fel, egentligen. Även om det kändes som att det var allt och allas fel.

Jag gick in i mina journaler på 1177 Vårdguiden för att kolla om ortopeden hade skrivit en anteckning där. Det var runt 2 veckor sedan jag var där. Anteckning jag hittade var egentligen bra, men jag hakade upp mig på en detalj – som var under ”allmäntillstånd”. Överviktig. Det ordet triggar igång alldeles för mycket känslostormar hos mig. Paniken och tårarna anländer.

Jag sitter på sängen, med the vape i munnen. Ångorna stiger. Tårarna kämpar sig ut och ångesten är hög…

Okej. I tonåren fick jag anorexi och fick kämpa för att g upp i vikt. När jag var 22 fick jag mediciner för min bipolära sjukdom och gick upp 30-35 kg på kort tid. En idiotisk läkare på vårdcentralen ställde diagnosen fetma och tvingade mig att väga mig, fast att jag förklarade min historia av ätstörningar. Nog den okänsligaste läkare jag träffat.

Ett tiotal gånger har okända personer kommit fram till mig och frågat om jag är gravid, på mer eller mindre otrevliga sätt. Någon enstaka har velat känna på min mage. Sedan har jag vissa i min omgivning som inte kan sluta kritisera min kropp. Andra före detta vänner tycks inte orka med mig på grund av mitt kaos med kroppen och psyket.

Det är skillnad på att vilja banta och att ha en ätstörning. Problemet är att när du lider av en ätstörning behöver du hjälp att bryta ditt destruktiva mönster. Jag kan ibland uppleva att de som säger att de vill banta, säger det bara för att säga något. Tyvärr. De vill bara ha uppmärksamhet. Bantning är verkligen inget hållbart val, enligt mig. Sluta istället trigga folk som kan ha en potentiell ätstörning istället för att klaga. Kom ihåg att det är min åsikt, inte din. Dela gärna din åsikt.

Min poäng är att jag är otroligt trött på att andra människor tror sig ha rätten att att kommentera min kropp. Alla kämpar med sitt. Skaffa ett liv istället. Visst förstår jag att läkare måste skriva vad de tror – jag ifrågasätter egentligen inte det. Det bara triggar igång vissa känslor hos mig. Att vikten ska vara så relevant och bestämma om någon är hälsosam eller inte – det håller inte. Skärp er, människor! Låt andra ha sin kropp och du din.

Det är bara det.

Dela det här:

  • WhatsApp
  • E-post
  • Tweet

Gilla

Gilla Laddar...

Blogglista 2020-08-18

18 tisdag Aug 2020

Posted by Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness in Bloggrelaterat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Blogglista, Sociala medier

En lista till. Let’s go!!

 

Vilket schampo använder du just nu?

Barnängen, typ peal shine. Den där lila… Haha. De har vegansk nu

 

Vad var det senaste du tittade på på tv?

TV vet jag inte. Fast Bonusfamiljen på Netflix

 

Vad hade du på dig för skor idag?

Rosa/svarta träningsskor, det vanliga liksom

 

Ett starkt minne från högstadiet? 

När jag gick hem från den jävla balen barfota och grät. Jag har alltid känt mig så mobbad och utanför i högstadiet. Helvete

 

Vem är din senaste kändiscrush?

Öh, ingen. Har aldrig haft någon.

 

Vad drömde du om förra natten?

Inget jag minns

 

 

Tänker du rösta i riksdagsvalet i april?

Det har varit och ja, jag röstar alltid

 

Vilken är din go-to låt när du behöver pepp?

Hm, har många. Kent – Gamla Ullevi

… typ

 

Något som alla andra älskar, men du inte riktigt förstår dig på?

Vädertjafset

 

Har du irriterat dig på något idag?

Mycket som vanligt. När folk går för långsamt, typ

 

Lil’ + det senaste du åt = ditt rapper name. 

YOlanda. Som på ”dikt-rapp”- sidan. Min låt

 

Visa det senaste fotot du tagit med din mobil – och berätta om det.

The selfie som jag publicerade i går

 

~~

 

Du hittar listan här

Dela det här:

  • WhatsApp
  • E-post
  • Tweet

Gilla

Gilla Laddar...

Att vara udda är den jag är

17 måndag Aug 2020

Posted by Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness in Aspergers syndrom

≈ 13 kommentarer

Etiketter

2020, Åsikter, Hösten, Klyscha, Passa in, Skolan, Sociala medier, Sommar, Sommar 2020, Tonåren, Trötthet, Udda, Vädret, värmebölja, Vår, Vinter, Yta, Ytligt

thumbnail_IMG_20200817_192517

Jag var så trött i dag, som ni vet. Det blev dock bättre när jag kunde åka hem och vila. Nu har jag inte ont i kroppen längre, inte riktigt i alla fall. Tur också att det blir svalare och mörkare på kvällarna nu, så det inte är så jävla varmt. Annars hade mitt humör varit pissigt. Nu hoppas jag på ordentlig sömn i natt.

Nog med klyschor. Varför ska folk alltid gnälla på vädret in i det sista? Nästan alla säger att de gillar sommaren mest, men plötsligt – när det är sommar – vill de ha höst eller vinter. Är det bara jag som har bestämda åsikter om vilka årstider jag gillar och inte? Tycker du att jag har ett udda resonemang? Jag är i alla fall tydlig med att jag föredrar hösten och vintern till viss del. Våren och sommaren är smått deprimerande.

Det känns som att många ändrar åsikter om vad som helst nästan. Att mycket handlar om yta och vad andra ska tycka om ens beslut. Som att allt handlar om att passa in. jag brydde mig inte ens om det när jag var tonåring. Är jag udda? Ja, förmodligen. Varför står inte folk för vem de är? Att passa in har jag egentligen aldrig brytt mig om. Det är säkert du. Berätta! Det är därför det finns ett kommentarsfält. Visa vem du är!

Kram och sov gott <3

Dela det här:

  • WhatsApp
  • E-post
  • Tweet

Gilla

Gilla Laddar...
← Äldre inlägg

Translate

bloglovin

Om du inte har wordpress kan du följa min blogg genom att trycka på knappen nedan

Gör sällskap med 1 687 andra följare

Senaste inläggen

  • Docent Död – Solglasögon
  • Photoshop: Drycker
  • Bokpaket från Adlibris
  • Faller isär
  • Dagens photoshop-alster

Populära inlägg och sidor

  • Bokpaket från Adlibris
  • Faller isär
  • Photoshop: Drycker
  • Dagens photoshop-alster
  • Kent, avskedsturné 2018-12-17
  • Bländad av apelsinen
  • Photoshop-kollage: "Städer som den här" - Thåström
  • KSMB - Tidens tempo
  • Docent Död - Solglasögon
  • Tankegångar kring ett förfall

Senaste kommentarer

  • Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness om Faller isär
  • A Pondering Mind om Photoshop-kollage: ”Städer som den här” – Thåström
  • AllezDire om Poetiskt skildrande av det du trodde du slapp
  • theartblogger54 om Faller isär
  • Yolanda - Aspergers syndrome - Poetry - Alternative female - Mental illness om Photoshop: Drycker

Arkiv

  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • augusti 2011
  • juli 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

Kategorier

  • 12 septemberrörelsen
  • Aspergers syndrom
  • Ateljen INUTI
  • Överrörlighet
  • Böcker
  • Beroenden
  • Betydelsefullt
  • Biblioteket – Praktik
  • Bloggrelaterat
  • Citatens skuggor
  • DBT
  • Det som en gång var
  • Doftljus, rökelser och vape nation
  • Dynamo – Möjligheternas förlag
  • Fördomar
  • Filmer/serier
  • Funktionedsättas rättigheter
  • Habilitering
  • Hälsa
  • Hudvård, även om jag suger på det.
  • IBS
  • Inlagd
  • Inredning
  • Just another day
  • Känslomässigt kaos
  • Köksstök
  • Konserter
  • Kreativitet
  • Medicinering – Psykofarmaka
  • Min debut: I skuggan av en siluett skör som glas
  • MISA
  • Mitt hår
  • Musik
  • NPF
  • Out of town
  • PARTY
  • Psykeveckan 2015
  • Psykisk ohälsa
  • Psykvården
  • Samhälle
  • Sådant som är gott
  • Såkallade högtider
  • Skaparkursen – Hagabergs folkhögskola
  • Skådespelare – huvudroll 2018
  • Sluten psykiatrisk avdelning
  • Sommarpraktik på Stadsbiblioteket
  • Sundbybergs folkhögskola – Praktik
  • Tatueringar och piercingar
  • Tänk att jag också kan utvecklas!
  • Tänkvärt
  • Tävlingar
  • Träning
  • Umgänge
  • Universitetsstudier
  • Uppmärksamhet, tack!
  • Vackert
  • Vegan
  • What I'm wearing
  • Yolanda – författare

2020 2021 ADHD Aggressivitet Akryl Anorexi Autism Bipolär Blogglista Boendestöd Borderline covid-19 Depressivitet Dikter Dreads Espresso House Familjen Fika Fotled Frustration Försäkringskassan Försörjningsstöd Glädje Gym Humörsvängningar Imperiet Inspiration Irritation Kaffe Kaos Kent Känslor Lillebror J Lillebror P Live LSS-boende LSS-gruppboende Lyrik Mamma Medicin MISA Mys Målning Nine Inch Nails NPF OCD (obcessive-compulsive disorder) Oro Pappa Perceptionsstörningar Poesi Praktik bibliotek Promenad Prosa Scrubs Sjukgymnastik Självdestruktivitet Sluten psykiatrisk avdelning Sommar Sommar 2020 Språkstörning Stockholm Stress Stå ut i kris Svartvitt tänkande Sömn Sömnproblem Tankar Thåström Tourettes syndrom Trauma Trötthet VIla Vinter Vänskap Ångest

Blogg på WordPress.com.

loading Avbryt
Inlägget skickades inte – kontrollera dina e-postadresser!
E-postkontroll misslyckades, försök igen
Tyvärr, din blogg kan inte dela inlägg via e-post.
Avbryt

 
Laddar kommentarer...
Kommentar
    ×
    Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
    Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy
    %d bloggare gillar detta: