Stigma: Bloddroppar mot vit smärta

Etiketter

ADD, ADHD, Annorlunda hjärna, Autism, Äcklligt, Blod, Fördom, Kvinna, Mens, menstruation, Mensvärk, Perspektiv, Pinsamt, Språkstörning, Stigma, Tourettes syndrom, Ytligt

I morse vaknade jag tidigare än jag skulle upp. Det blev ett toalettbesök och jag upptäckte att mensen har kommit. Inte till min lycka direkt. Jag har, i början av min period, väldigt mycket mensvärk.

Jag skriver när jag får mens, för jag bryta stigmat som har blivit – att just, prata om det. Då menar jag inte bara att vissa män tycker att det är äckligt att prata om – utan även kvinnor. Vad är det som är så ”pinsamt” och skamligt? Okej, det är bekvämt, kladdigt, jobbigt och obekvämt. Fast – skammen i sig – vad bottnar den i? Egentligen. Den måste bort. Flickor, som får sin mens för första gången, ska inte behöva mötas av fördomar och äckel.

När det började pratas om mens, lärare och elever, emellan – tyckte många av oss att det var pinsamt. Då kände jag mig också annorlunda. jag har aldrig haft problem att prata med vuxna om det. Det är snarare så att andra tycker att jag är ”äcklig” som pratar om det – bryter tystnaden – ofta vid fel tillfällen. Jag har en tendens, säkerligen på grund av min Asperger-diagnos, att ta upp saker som andra tycker är generande. Till slut vågar man knappt säga någonting om något, som inte är ytligt. Fast så blir det inte i den här bloggen, som ni säkert redan har märkt. Andra tenderar att ha en helt annan syn, perspektiv, på vad som är ytligt/personligt/privat. Fast jag har ofta helt andra perspektiv och infallsvinklar än andra människor, vilket ger mig fler möjligheter att vara kreativ.

Har ni några tankar?

Att relatera till andra människor: Hur jag ser på det som anses pinsamt

Etiketter

Autism, Fördomar, Inlevelse, Mamma, NPF, NT, Pinsamt, Relatera, Rykten, Svaller, Thåström

”klockan två på natten

öppet fönster

ännu ingen måne som lyser över spåren

det är december”

– Thåström

 

Förutom att det är juli och det är balkongdörren som är öppen. Precis som själen kanske bör vara. Eller ja, sinnet. Hejdå fördomar. Jag är så trött på människor som dömer människor utifrån skvaller. Det gör mig spyfärdig. Ta det inte bokstavligt… eller? Man vet ju aldrig. Right?

Vissa säger att jag alltid försöker vara annorlunda, alltså att jag försöker pusha det. Jag är annorlunda. Det gör mig deppig att tänka att alla är likadana. Det låter så tråkigt. Alla har ju unika erfarenheter av livet i grund och botten. Sedan kan man ha liknande erfarenheter, absolut. Men ingen har samma erfarenheter som någon annan. Det är det som är rätt coolt.

Jag har ändå svårt att begripa varför det är så viktigt för andra människor att följa mode och trender. Sedan att många tycker vissa saker är ”så jävla pinsamma”. Jag minns att när jag var liten frågade jag mamma vad ordet pinsamt betyder. Hon hade inget bra svar på det. Det är fortfarande delvis en gåta för mig – varför vissa saker är pinsamma. Jag skäms oerhört sällan, nästan aldrig. Fast jag vet att folk skäms för mig, men jag förstår inte varför. Eller ja, en del klarar inte av mig. För att vara tydlig: Jag förstår vad ordet pinsamt betyder, men jag förstår inte varför folk skäms för, enligt mig, märkliga saker. Ytterst få situationer skulle jag bedöma som pinsamma, enligt mitt tycke.

Har ni några tankar om detta? Det skulle vara intressant hur ni som inte har NPF ser på detta!