Akta, så jag inte sparkar dig i fejset

Etiketter

Överrörlig, Fotledsstöd, Hypermobil, Ortoped, Perceptionsstörning känsel, Perceptionsstörningar, Rutiner

Under dagen har det varit mycket känslomässiga för min del. Jag var, som sagt, hos ortopeden med mamma på förmiddagen. Mina fotleder är väldigt överrörliga. Galet mycket mer än de ska vara i min ålder. Jag har fått andra slags fotledsstöd utskrivna. Jag ska dessutom få speciella skor och inlägg. Hoppas de inte är så varma. Ja, det är en start i alla fall. De ska inte operera det första de gör, av flera orsaker. När läkaren skulle känna på mina fötter kittlades det. Tryck ordentligt, sa jag. Typ. Känselperceptionsstörning, typiskt.

Efter mötet åkte jag till praktiken och blev ganska snabbt irriterad över en sak som hände där. Fast det blev bättre sedan.

Nu kommer personalen snart. Vi ska städa, som varje torsdag. Jag orkar inte.

Hur har ni haft det i dag?

Dagdrömmare for life

Etiketter

Aspergers syndrom, Autism, Autism nivå 1, Dagdrömmer, Detalerj, Irritation, Koffein, Nikotin, NPF, OCD (obcessive-compulsive disorder), Perceptionsstörningar, Utredning

Redan i min Asperger-utredning från 1998 står det i resultatet att jag dagdrömmer väldigt mycket. Samt att jag har ett poetiskt – och målande språk. Om vi tar några styrkor jag minns stod där. Ja, en sak som jag nästan måste nämna är att det kom fram att jag var (är fortfarande) mycket rädd för att göra fel.

Jag tänker alltid på flera saker samtidigt. Det går alltid väldigt snabbt i min hjärna. Sedan blir jag irriterad för att inte andra förstår vad jag menar när jag pratar. Jag tänker snabbare än jag pratar. Munnen hinner inte snappa upp signalerna, verkar det som. Först tänker jag på det jag gör i just en stund, sedan gå tvångstankarna i bakgrunden och sedan även intrycken. Minst, alltså. Sedan är det också att jag tänker på när jag behöver fylla på med koffein och nikotin. När jag skriver intryck menar jag det perceptuella Det jag uppfattar med mina sinnen, som personer med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) har svårt med. Jag har alltid haft mer uppmärksamhet på detaljer än helhet.

Har ni tänkt på hur ni fungerar?

Kroppsuppfattning och att vara nöjd

Etiketter

Anorexi, Gym, Intryck, Kroppsuppfattning, LSS-boende, Manipulation, Perceptionsstörningar, Sommar 2020

Det har varit ett mål denna dag – att återhämta sig. Som tur var så sov jag bra under natten. Personalen på LSS-boendet lånade ut en fläkt till mig, för det är en bastu här inne. Speciellt under morgonen och när man ska sova. Mina grannar här har också klagat på att det har varit för varmt i deras lägenheter.

Efter frukosten var jag på gymmet. Det kändes bra att jag tog mig iväg trots att jag itne mådde så himla bra när jag vaknade. Sedan gick jag direkt ner till vattnet och tog det lugnt där ett tag innan jag gick hem. Därav bilden. 

En sak som jag har tänkt mycket på de senaste dagarna, eller ja – väldigt länge, är hur man accepterar sin kropp som den är. Jag har alltid ogillat min kropp och har svårt att acceptera den – även om jag är nöjd med mitt utseende. Jag har som sagt varit både undereviktig och haft fetma. Nu känns det mer lagom och jag hoppas att jag slipper pendla så mycket i vikt igen. Min kroppsuppfattning blir så skev då. Jag är tyvärr väldigt fixerad vid klädstorlekar, vilket jag verkligen vill komma över. För, jag vet, att det inte sitter i storleken. Vem bryr sig, egentligen? Det viktigaste är att kläderna ska sitta bekvämt. Det finns ingenting jag gillar med att shoppa kläder. Jag känner mig ful och det är för mycket intryck. Musiken i klädaffärerna som ska göra att man blir smått uppvarvad och handlar mer. Smått manipulativt, tycker jag.

Hur ser er kroppsuppfattning ut? Vilka är era tips för att acceptera sin kropp mer?

 

Mitt solfejs

Etiketter

Ångest, Iktorivil, Inspiration, ljus, Nedtrappning, Nedtrappningssymtom, Perceptionsstörningar, Promenad, Sjukgymnastik, Sol, Solfejs, Sommar 2020, Stress, Vår 2020

I natt sov jag 11 timmar, vilket var välbehövligt. Jag blir helt slut av nedtrappningen av Iktorivil. Det är onsdag i dag, så det innebär att jag inte har jobbat. Som vanligt går jag till sjukgymnasten. Tur att det hjälper att träna när man har mensvärk!

Efter träningen hos sjukgymnasten tog jag en promenad (bilden ovan är därifrån). Jag kände för det. Både promenaden och bilden, alltså. Skämt åsido. Eftersom jag är så ljuskänslig kan jag inte kolla mot solen, ens om det är lite ljust.

Just nu mår jag ok, men ångesten och stressen äter upp mig ibland. Rätt vanliga nedtrappningssymtom på benzodiazepiner. Sömnen känns inte alltid säkrad. Jag är alltid rädd att jag inte ska kunna somna. Jag vill att detta ska gå över.

Well, vad har ni gjort i dag? Förresten: vad gör ni om ni inte kan sova? (jag behöver tips)

 

 

Temperaturökningen skriker, som mitt hår

Etiketter

Dikter, Perceptionsstörningar, Poesi, Rödhårig, Sommar, Stress

I dag, efter att jag varit på gymmet, bestämde jag mig för att färga håret. Det var tänkt att det skulle bli mörkrött, fast det verkade som att mitt hår var för mörkt innan. Däremot kände jag att jag behövde ha en förändring på håret. Som vanligt så bryr jag mig inte så mycket hur det blir. Det är relativt oviktigt. Jag trivs inte alls i brunt, som är min naturella färg. Bilden ovan är från när jag hade färgen i.

Så här blev resultatet i alla fall. Mitt hår har blivit så fylligt, så ibland räcker inte till.

Annars så har den här dagen varit ok. På eftermiddag körde vi ett flerpartssamtal med farfar och släkten på Gotland för att fira att han blir 90 år i morgon! <3

Stressen för hur varmt och/eller ljust det kommer att bli är rätt stor. Det känns obehagligt att tänka på att om man mår dåligt och inte vill gå ut, så är man fast i en varm, ljus lägenhet. Tanken på att behöva duscha för ofta känns… Usch! Egentligen vill jag att det ska bli höst så fort som möjligt.

Ljus mot fläckiga fönster

tvärgatan med hopp

min hjärna 

blöder

mot tomheten

svetten beblandas

oron

fläktens rotation 

pulsen vill ner

till natt 

skimrande gryning

likt själsliga hål

 

Mental solexplosion, aspie

Etiketter

AST, Autism, Ångest, Depressivitet, Förändringar, Frustration, Irritation, Kaos, NPF, Perceptionsstörningar, Vänskap

Hey guys!

Jag hade inte alls förberett mig på att vara ledig, eftersom jag inte insåg det förrän i går. Det stressade mig mer än jag trodde att det skulle. Jag var på dåligt humör direkt när jag vaknade och det kändes jobbigt att starta dagen. Det var bländande sol – inte min favorit alls. Vad skulle jag förvänta mig?

På förmiddagen kommer det in ett samtal från min vän Maria! Tur det, för det ändrade min inställning till dagen. Tack! <3 Bara att prata, även om det både var bra och dåliga nyheter. Kort senare hade jag videosamtal med mamma och direkt efter ringde Ylle! <3 Vi pratade i 2 timmar, som det brukar bli – ibland. Det blir oftast långa samtal. Nu blev jag mer redo att ta itu med dagen.

Jag tog en promenad och handlade lite efter alla dessa samtal. Tur att dom kom in, annars kanske jag hade gått omotiverad genom dagen. Vad har man vänner till annars? <3 

Hur tog du dig igenom den lediga dagen?

Människor och motorik

Etiketter

Aggressivitet, Fotled, Frustration, Irritation, Kaos, Motorik, Perceptionsstörningar, Stimuli

Då var man klar med arbetet hemifrån. Det som väntar nu är städningen. Jag bestämde mig för att ta en lite kul bild så länge. Jag är lite less på att vara så himla trött hela tiden.

Jag har märkte en grej. Nu när jag måste göra hemifrån och inte måste åka fram och tillbaka, alltså exponeras för människor ständigt, får jag inte lika mycket ilska som bubblar under ytan. Jag blir frustrerad när jag jämt är bland människor. De gör så obegripliga saker. Det blir för mycket stimuli, helt enkelt. Med min motorik så kan jag inte ens gå normalt plus att jag har problem med fotlederna – som jag har skrivit tidigare. Jag väntar fortfarande på ortopedtid och de pratar om eventuell operation.

Det är svårt att möta någon som kommer från motsatt håll när man går ute. Otaliga gånger har personen blivit förvirrad över vart hen ska gå, eftersom jag inte vill ta ögonkontakt. Jag orkar inte ta ögonkontakt med folk hela tiden. Då blir jag utmattad. Ja, som alla vet – det är inte lätt att leva med en dold funktionsvariation/funktionsnedsättning.

 

Stressen slukar mig

Etiketter

Ångest, covid-19, Perceptionsstörningar, Stress

Under kvällen i går stressade jag upp mig något otroligt för att jag inte visste om jag skulle må dåligt i dag – jag tänkte att jag skulle gå på OCD-gruppbehandlingen och träffa en vän. Det var vad jag vill både i går och när jag gick upp i morse.

Jag kände mig sjuk i går kväll, men förnekade det – precis som vanligt. Dessutom hade jag väldigt svårt att somna och vaknade upp tidigare än jag behövde gå upp. Somnade om. Sedan trodde jag att det skulle gå ”bra”, när jag duschat och ätit frukost – samt sjlvfallet: kaffet.

Så jag bar mig av hemifrån och jag började snabbt känna av att jag var varm – på ett dåligt sätt. När jag väl kom fram till psykiatrin kände jag mig dålig igen. Jag pratade med en av psykologerna, fick med mig dagens material och begav mig hem.

När jag kom hem låg jag under mitt kedjetäcke i runt 2 timmar. Jag försöker titta på alla möjliga program för att slippa detta. Jag stressar upp mig hela tiden över att JAG VET FAN INTE OM JAG SJUK ELLER INTE. Ett problem som kommer med min Asperger-diagnos är att jag har väldigt svårt att tolka sinnesuttryck (perceptionsstörningar).

Jag känner mig trött, stressad och utmattad.

Over and out…

Släcka ner

Etiketter

Perceptionsstörningar

I går städade och gjorde andra ärenden hemma innan jag åkte till Elisabeth. Vi åt vegansk chokladglass med jordnötssmör, mums! Till det drack vi Pepsi Max lims. En kopp kaffe till mig också. Härligt som alltid med henne♡.

Under kvällen i går var jag trött. Då gör jag som jag brukar göra i det fallet. Släcka ner i lägenheten. Vila sinnena. ♡

Jag sov till 9:30 i dag. Slängde in en maskin tvätt som jag hängde innan jag åkte.

Nu: På väg till MISA-möte

Sedan: Gymma med A

MISA-bloggen!

Etiketter

Perceptionsstörningar

Hej!

Nu har jag fått tillgång till MISA-bloggen. Ni kan läsa mitt första inlägget HÄR!

/Yolanda