Om misstag och förändringar / About misstakes and going through changes

Etiketter

Annorlunda, Annorlunda hjärna, Förändringar, Fel, Hjärna, Minnen, Misstag, Neuropsykiatrisk diagnos, Neurotypisk, Normalspektrum, Smärta

Fördriva tiden. Det är just det som det mesta går ut på i dagens läge. Mer än någonsin och alla andra gånger jag mår dåligt. Jag känner mig stel i kroppen, förmodligen för att jag inte mår så bra psykiskt. Hur mår du?

Hur mycket lär man sig av sina misstag egentligen? För mig beror det nog på lite vad det är för misstag man pratar om. Om det är misstag som är djupt kopplat till ett trauma kan jag begå samma misstag (exempelvis att isolera mig) gång på gång. När man egentligen bör prata om något problem man har tenderar jag att stänga in mina känslor istället för att prata om dem. Misstag är inte detsamma som ett fel man gör, tror jag. Det är väl därför det är olika ord! Att någon har gjort ett fel kan låta väldigt hårt i bland. Vad tror ni om detta?

Ovanstående var bara en fråga som kom upp hos mig. För mig snurrar tankarna åt alla möjliga håll och perspektiv. Fast jag har ju i grunden svårt med förändringar och antagligen att förändra mina egna beteenden, eftersom jag har Aspergers syndrom. Det innebär att hjärnan fungerar annorlunda hos mig än hos människor som faller under normalspektrum.

Tack och fejk

Etiketter

ADHD, Autism, Blogg, Fejk, Humörsvängningar, Känslostormar, Kommentarer, Människor, Neuropsykiatri, Neuropsykiatrisk diagnos, Neurotypisk, NPF, Språkstörning, Tack, Tourettes syndrom

Jag tänkte passa på att tacka för alla kommentarer som kommer in. Kul, spännande och jag svarar så fort jag kan. En side-note bara. <3 Dessutom får ni gärna komma med förslag på någonting ni tycker skulle vara kul om jag publicerade och delar med mig av. En fråga, en blogglista, ämne till ett informationsinlägg. Om jag gillar ditt förslag, så kanske det blir aktuellt med ett inlägg relaterat till ditt förslag. Förslag är alltid spännande! Självklart blir du länkad i inlägget.

~

Den här dagen har verkligen varit en känslomässig total upp- och nergång. I stort sett hela dagen på Dynamo har vi haft redaktionsmöte. Det var intressant att uppleva det, även om man blev trött. Nu är jag hemma igen och är ännu tröttare. Jag måste verkligen vila nu. Vad har ni gjort i dag?

Ibland undrar jag hur det egentligen känns att fungera normalt. Eller, inom normalspektrum. När allt mer eller mindre flyter på. Jag kommer aldrig få veta hur det känns och de som faller under normalspektrum kommer aldrig få veta hur det är att ha en neuropsykiatrisk diagnos. Det är väldigt komplext. Jag förstår inte varför neurotypiska (människor som inte har NPF) verkligen älskar att prata om ”väder och vind” och förmodligen kommer jag aldrig förstå det. Det är inte det att jag inte bryr mig om vädret, utan det är snarare för att det känns väldigt fejkat. Vad tror ni?