Smuts, ljus, ovisshet

Etiketter

2005, covid, Du & Jag Döden, gatlyktor, Kent, Klåparen, ljus, Mörker, Poesi, Poetiskt, Skymning, Stockholm

Stan ligger öde, men alla kör på som vanligt. Covid är lite som en stalker, som går över gränsen.

Och så blinkar det till

Och de tänder alla ljus

Du var ensam när du kom

Och du är lika ensam nu

Och så släcker de ner alla gator alla hus

Och när staden ligger tom inser du

Att det är så ditt liv ser ut

Och allting är som förut

~ Kent (2005)

En del textrader är totalt tidlösa. Som ett eko, som förändras. Fast det behövs självfallet ny musik ändå, men man undrar ju när man hör Kent. Skämt åsido, eller ja…. Alla har olika smak.

I dag är det onsdag, vilket betyder att jag är ledig från Dynamo. Jag körde ett träningspass i början av dagen. Nu beskådar jag ett skymmande Stockholm. För i kväll. Det skymmer säkert i morgon kväll också. Alltid, fast man vet inte – egentligen.

Gatlyktorna. En poetiskt klang. Kanske för att de är lite smutsiga, men lyser ändå upp för människor som går förbi. De lämnar ingen helt mörk. Jag känner mig mindre rädd när går ut i mörkret. På väg hem. Ett, inbillad, flåsande andetag. I en nacke som ändå inte finns. Natten är vit. Mörkret – symboliserar den att vi ska supa bort den? Hypotetiskt. Jag vet inte.

Man vet aldrig hur morgondagen ska bli., Förmodligen som en vanlig dag i just ditt liv, men det kan hända vad som helst. Någonting, som förändrar livet. Till det bättre. Eller som gör att du vill slita sönder allt. Hur ska man veta?

Slöjan av ovisshet

Etiketter

Ångest, Mörker, Mörkrädd, Oro, Rädsla

Att det blir på kvällarna har alltid skrämt mig, vilket egentligen är fullt logiskt – med tanke på hur jag när som person. Egentligen bör jag trivas med att kunna dra mig undan om jag är utomhus, för då ser ingen mig. Risken minskar hur som helst, avsevärt. Så har det varit sedan jag var liten och sedan i takt med vissa trauman. Fast mitt problem när det gäller detta är säkerligen större än det jag nyss beskrev.

Jag vet inte varför jag kom att tänka på detta just nu. Eller: Kanske. Jag var ute med the vape och det hade mörknat ute. Förmodligen därför.

Är du mörkrädd?

Gatulyktornas oro

Etiketter

Ångest, Demokratipiloterna, Dynamo, Dynamo förlag, Ekonomi, Explosion, Gatulykta, Hjärna, Intryck, ljus, Mörker, Nuet, OCD (obcessive-compulsive disorder), Oro, Perception, Perceptionsstörning, Projektmedel, Sjukersättning, VIla

Gatulyktor lyser upp det kring dem. Resten då?

I dag känns det aningen mörkt. Både i huvudet och i lägenheten. Inte för att jag inte har tänt några lampor, men det känns mörkare. Även om jag har öppnat persiennerna på en sida. Vad spelar det för roll? Det börjar skymma ute. Fast jag får inte bli för trött i huvudet, för om ca en halvtimme har jag schemalagd städning. Som varje torsdag.

Jag känner mig som sagt lite mörk i hjärnan. Kan man ens säga så? Det kan man väl. Jag skrev det nyss. Jag är livrädd för fler avslag från olika håll. Vi på Dynamo förlag väntar på ett beslut om projektmedel. Jag måste söka om sjukersättning – tänk om inte det går igenom. Det jag tror en del vet om mig, som känner mig privat, är att jag oroar mig för mycket för saker jag inte kan styra över. Ofta är jag så orolig att jag får svårt att befinna mig i det förbannade, omtalade nuet. Fast vill jag verkligen vara i nuet? Inte alltid. Vem vet?

Även om de saker jag nämnde i stycket innan är befogade att oroa sig för, så är det inte där det slutar. Det slutar aldrig och min hjärna kommer sannolikt att explodera. Som ett skrik. Ibland känns det verkligen så. När allt faller isär. Då man måste bära ett lass med Loka crush. Lite för tungt. Allt faller till marken. Eller genom metall. Kortslutning.

Ja, ni förstår varför det är livsviktigt för mig att vila ofta. Annars går jag sönder.

… Ett extra hjärta för planering, men vem bryr sig?

Etiketter

Baka, Familjen, Fars dag, Handla, Höst, Höst 2020, Lillebror J, Lillebror P, Mamma, Mörker, Mors dag, Pappa, Planering, Promenad

I Sverige mörknar det vid runt 15-15 (around 3-4 pm). Det gör mig, ärligt talat, lite sömnig. Det gör mig egentligen inte så mycket, men som ni så blir det tuffare att läsa eventuell text på TV/dator/bok osv. You know the deal.

Efter att jag hade ätit frukost tog jag en promenad . Annars har jag mest kollat på Modern Family. Nyss såg jag ett avsnitt av Dr Phil också. Jag var också och handlade en snabbis. Inte så dramatisk dag – rätt skönt, egentligen. Vad har ni gjort i dag?

I morgon är det Fars Dag. Appråpå det är inte allt färdigplanerat, till min stora fasa (!!). Jag har inte ens bestämt vilket fika jag ska fixa. Bördan har en tendens att hamna på mig när det gäller Fars Dag eller Mors dag. Vi får se hur det blir. Någon av brorsorna brukar bjuda dit hela familjen och så gör jag fika. Det känns tråkigt att köpa något färdigt fika, för jag gillar att baka. Fast jag gillar dock inte att handla dyra ingredienser och betala för dem. Vi får se hur det blir, helt enkelt. Hur firar ni Fars Dag?

Ut i mörkret, lämna lamporna på!

Etiketter

Aktiv avspänning, Ångest, Mörker, MISA, Musikverkstad, Panikångest, Sjukgymnastik, Yoga

Jag kom precis hem efter att ha varit på musikverkstad via MISA och efter det yoga, som jag går på hos en sjukgymnast inom psykiatrin. Yogan jag går på är mest inriktad på aktiv avspänning.

De senaste dagarna har jag upplevt hög ångest. Känner ett påfrestande tryck över bröstkorgen. Panikångest, troligtvis. Även kraftig huvudvärk. Det gäller att stå ut.

”In i ljuset, lämna lamporna på”
-Kent