En ovana jag har

Etiketter

Ångest, Depression, Depressivitet, Djup depression, Kaos, OCD, OCD (obcessive-compulsive disorder), Ovana, Peruk, Rosa peruk, Stress, Trichotillomani, Tvångssyndrom

Jag tänkte, i det här inlägget, berätta lite om en så kallad ovana jag har. En sådan som ibland kan leda till en typ av psykiatrisk problematik som kallas trichotillomani, som är ett OCD (tvångssyndrom)-relaterat tillstånd.

När jag pratar med någon så håller jag på som bilden visar. Blir jag stressad och ångestladdad drar jag ut hårtestar. Trichotillomani betyder att man drar ut hår någonstans på kroppen i syfte att dämpa ångest.

För ett antal år sedan hade jag en period av djup depression och svår OCD, vilket gjorde att jag drog ut nästan allt hår på huvudet.

Då köpte jag denna peruk

Om ni vill se hur jag såg ut i peruken kan ni gå tillbaka i arkiv. Leta från mitten av 2013 till mitten av 2014.

 

Tack för att du läste! n<3

Covid-19, ovissheten och frustrationen

Etiketter

Förändringar, Förkylning, Frustr, Inspiration, Kaos, LSS-boende, Muntorrhet

Just nu är jag otroligt frustrerad! Det som jag har tolkat som svår muntorrhet för tillfället har delvis berott på att man ser (om man öppnar munnen) att jag är röd. Jag har svårt med (pga min diagnos Aspergers syndrom) att känna och lokalisera smärta.

När jag och en personal här på LSS-boendet försökte beställa ett covid-19-test var det helt omöjligt. Hur svårt ska det behöva vara? Fan, jag är så jävla förbannad på nuet! Jag mår skit…

Jag är arg för att jag kanske har smittat någon och jag är irriterad över att det verkar som att jag behöver jobba hemma IGEN. Jag har redan gråtit över detta flera gånger. När jag fick gå tillbaka till jobbet igen mådde jag bättre psykiskt och nu måste jag tillbaka till detta.

Tack så jävla mycket för att allt har vänt sig upp och ner igen (ironi…)

Typisk helgmorgon som aspie…

Etiketter

Ångest, Best friends, Efterlyst, Ekonomi, Fake doctors, Försörjningsstöd, Frukost, Frustration, Gråt, Hasse Aro, Kaffe, Kaos, LOKA crush, OCD (obcessive-compulsive disorder), Socialbidrag, Trötthet

Jag somnade sent i går och vaknade mycket senare än jag brukar – ca 11:30. Då måste jag verkligen ha varit helt slut. Fast allt blev kaos trots att jag var utvilad. Jag stressade upp mig, för att min muntorrhet gör att det gör riktigt ont i munnen då. Knappt något saliv och något som känns som sår. Då får jag i alla fall hela tiden tvångstankar/ångest över att det kanske skulle vara ”symtom” på covid-19. Det äter upp min hjärna ibland. Jag började gråta och blev oerhört frustrerad. Också för att jag hade tänkt gå till gymmet och träna, fast alla gym jag kan gå till hade stängt eller skumma öppettider. Det slutade med, att efter att ha pratat med personalen på LSS-boendet, åt frukost och drack kaffe. Sedan skyndade jag mig ut på en promenad innan jag skulle hinna ändra mig.

När jag kom hem efter promenaden fixade jag kaffe och Loka crush hallon och gick ut och satte mig ett tag. Lyssnade lite på ”Fake doctors, best friends” med Donald Faison och Zach Braff från Scrubs. Sedan lyssnade jag på Hasse Aros podd med fallen han minns.

Ekonomin krisar lite den här månaden. Priserna går upp och socialbidraget har blivit mindre. Jag måste planera alla inköp. Utmattande.

Vad har ni gjort i dag, hittills?

Föredrar ni Loka crush eller vanlig Loka? ;)

Uppäten av känslor

Etiketter

Dikter, Frustration, Irritation, Kaos, Känslostyrd, Lyrik, Mamma, Poesi

Just nu känns ganska lite rörigt i huvudet. Det känns jobbigt när tider ändras hit och dit. Jag blir förvirrad.

Nu ska jag strax åka hem till mina föräldrars lägenhet och äta lunch med mamma. Sedan börjar jag praktiken kl 15…

Frustrationen är ett faktum.

Naglarna mot skärmen

gräver, mot avgrunden

när existensen är förhärligad

Skärrat notställ

Etiketter

Dikter, Kaos, Lyrik, Poesi

det skulle varit 

dina blodiga händer mot

svart skrik

mot pulsens odefinierbara färg

drar genom håret

svartdränkta ögon

domnar mot dig

precis som det var

rosa mot svart

gråa vyer

rosa existens 

där havet når 

genomskinliga atmosfärer

då du vill ut

mot dova, dunkla noter

slår mot orgeln

tonerna mot tårarnas sky

Mental solexplosion, aspie

Etiketter

AST, Autism, Ångest, Depressivitet, Förändringar, Frustration, Irritation, Kaos, NPF, Perceptionsstörningar, Vänskap

Hey guys!

Jag hade inte alls förberett mig på att vara ledig, eftersom jag inte insåg det förrän i går. Det stressade mig mer än jag trodde att det skulle. Jag var på dåligt humör direkt när jag vaknade och det kändes jobbigt att starta dagen. Det var bländande sol – inte min favorit alls. Vad skulle jag förvänta mig?

På förmiddagen kommer det in ett samtal från min vän Maria! Tur det, för det ändrade min inställning till dagen. Tack! <3 Bara att prata, även om det både var bra och dåliga nyheter. Kort senare hade jag videosamtal med mamma och direkt efter ringde Ylle! <3 Vi pratade i 2 timmar, som det brukar bli – ibland. Det blir oftast långa samtal. Nu blev jag mer redo att ta itu med dagen.

Jag tog en promenad och handlade lite efter alla dessa samtal. Tur att dom kom in, annars kanske jag hade gått omotiverad genom dagen. Vad har man vänner till annars? <3 

Hur tog du dig igenom den lediga dagen?

Mot vinden i gardinerna

Etiketter

Ångest, Dikter, Gråt, Kaos, Poesi, Skrivande, Tårar

kantade ansikten

av livet

det som var

existensen

blödande känslor

mot skrikande godståg

bakom persiennerna

finns verklighetens öga

på andra sidan

ett odefinierbart kaos

mot fönstret

genomskinliga tårar

där bara hjärtat bultar

som rusar ikapp

det diffusa nuet

 

Människor och motorik

Etiketter

Aggressivitet, Fotled, Frustration, Irritation, Kaos, Motorik, Perceptionsstörningar, Stimuli

Då var man klar med arbetet hemifrån. Det som väntar nu är städningen. Jag bestämde mig för att ta en lite kul bild så länge. Jag är lite less på att vara så himla trött hela tiden.

Jag har märkte en grej. Nu när jag måste göra hemifrån och inte måste åka fram och tillbaka, alltså exponeras för människor ständigt, får jag inte lika mycket ilska som bubblar under ytan. Jag blir frustrerad när jag jämt är bland människor. De gör så obegripliga saker. Det blir för mycket stimuli, helt enkelt. Med min motorik så kan jag inte ens gå normalt plus att jag har problem med fotlederna – som jag har skrivit tidigare. Jag väntar fortfarande på ortopedtid och de pratar om eventuell operation.

Det är svårt att möta någon som kommer från motsatt håll när man går ute. Otaliga gånger har personen blivit förvirrad över vart hen ska gå, eftersom jag inte vill ta ögonkontakt. Jag orkar inte ta ögonkontakt med folk hela tiden. Då blir jag utmattad. Ja, som alla vet – det är inte lätt att leva med en dold funktionsvariation/funktionsnedsättning.

 

Ett förflutet nu

Etiketter

Alkohol, Ångest, Depressivitet, Ensamhet, Kaos, PTSD, Självdestruktivitet, Självförakt, Självmordstankar, Trauma

Här sitter jag. Vid mitt skrivbord. Röster från gatan nedanför. I rummet: En hinna av en odefinierbar oro. Som vinden. Är det någon bakom mig? Vill någon mig illa?

Datorn puttrar. Som ett dovt ljud av kaffebryggaren. För det där rummet är så tyst. Små fragment av eko. Tystnar så fort det kommer. Bilarna kör förbi. Eller är det bilar? Så dovt! 

Skratt från gatan. Ibland kanske de skrattar åt mig. Det är en naturlig instinkt hos mig. När det förflutna gör sig påmint. Ärren på armarna. Även om det var långt tillbaka i tiden, så minns jag ändå den smärtan man aldrig skulle gå över. Har den det? Blåmärkena. Som om de aldrig fanns.

Blodet. Det sipprar ur. Tömmer allt på det man trodde var livet. Cigaretterna gjorde så många hål i min hud. Den skriker och smärtan är obefintlig. Som om den aldrig fanns. Som alkoholen mot strupen. En trasig flaska. Eller var det glas?

Fan, jag vill inte minnas

Hello rollercoaster!

Etiketter

Depressivitet, Familjen, Foto, Frustration, Humörsvängningar, Kaos, NPF, Syskon

Jag förstår mig verkligen inte på mitt humör i dag. Känslorna har verkligen gjort det jobbigt för mig att fokusera och vara stabil (?). För…. Stabil? Jag undrar ibland hur det känns. Anyway – jag vaknade inte i alla fall svettig i morse! Det känns som om jag alltid skriver det numera, haha.

Här kommer två bilder jag tog när vi sågs hela familjen + J´s flickvän. Jag äör itne toppenfotograf direkt och dessa är ju helt random.

 

Tillbaka till i dag! Jag är väl den enda som tycker att det är skönt när inte solen kommer in genom persiennerna hela tiden. Om ni vill läsa mer om min ljuskänslighet så tryck här

Förövrigt så har jag varit symtomfri i flera dagar nu. Jag vet att jag har sagt det flera gånger, men nu är jag säker på det.

Hörs