Vetekudde, rastlöshet, för mycket tankar

Etiketter

Ångest, Donald Trump, Eko, Försäkringskassan, Frustration, Gråt, hjärnspöken, Irritation, Joseph Bidén, Mens, Mensvärk, Motorik, Nedstämdhet, Oro, Rastlös, Soc, Tårar, USA, Vetekudde, VIla

Den här dagen har varit rätt utmattande. Jag hade, som sagt, ett möte på förmiddagen. Sedan har jag varit hemma resten av den och fajtats med min mensvärk. Inte bara själva värken, utan också med mitt mående – och rastlösheten. Det sistnämnda gör mig irriterad. Frustrerad. Gråtfärdig.

Jag brukar inte känna mig speciellt nere när jag har mens, så jag vet inte om mitt mående har enbart berott på det. Egentligen orkar jag inte riktigt reflektera så mycket över det. Istället kom jag på att jag kunde värma en vetekudde i mikron. Jag har näsan aldrig haft en mikro tidigare, så det här med vetekudde brukar inte falla mig in. Tur att det hjälpte. Ganska mycket, faktiskt.

I dag blev Joseph Bidén officiellt president, vilket jag antar att ingen har missat. Det blir skönt att slippa Donald Trump. Ni förstår nog alla vad jag menar. Det behövs inga ord, tror jag.

Hur som helst – jag hoppas inte att jag kommer att gå in i någon dålig period. Mitt mående är inte på topp. Fast det finns anledningar till det. Bland annat detta med Försäkringskassan. Motoriken. Överrörligheten. Ständig oro. Mot ångest. Ekonomin. Jag vet inte riktigt, som vanligt. Många faktorer. Frågor, men inte mycket till svar. Eko. Hjärnspöken runt hörnet.

I morgon blir det en vanlig torsdag. Med jobb, städning och förhoppningsvis vila. Hur mår du? Vad ska du göra i morgon?

Hinna av ilska, besvikelse

Etiketter

besvikelse, Besviken, Försäkringskassan, Försörjningsstöd, Frustration, Frustrerad, Ilska, Irritation, Irriterad, Socialbidrag

Försäkringskassan kommer inte att betala ut ersättningen förrän om 1-2 månader. Det har förstört min dag. Plus att jag var tvungen att gå till stadsdelen och ansöka om försörjningsstöd- igen. Jag trodde det var över. Tyvärr hade jag ställt in mig på det. Jag känner mig arg och besviken.

Impuls utan dåligt uppsåt

Etiketter

Aggressivitet, Ångest, Depressivitet, Frustration, Irritation, Kaos

Upprörd. På olika sätt. Så har jag känt mig. Instabil. Jag blev så arg att slog mig på låret, med mobilen i handen, inför andra. Sedan försvann jag ut i korridoren och grät, medan jag plikttroget gjorde klar uppgiften jag började på.

Jag känner mig rätt utmattad, fast jag bara jobbat halvdag, Som det så fint heter. Egentligen var det 2/3 av min arbetstid (om man räknar bort lunchen). Vi ska ju sköta instagram via telefonen, så jag var på väg att posta ett inlägg… Fast det gick åt helvete hela tiden. Flera gånger. Så jag fick en impuls. Jag hade tänkt kasta telefonen i väggen, men ångrade mig på en bråkdels sekund. Kvinnan, som jobbar mittemot mig (samma rum), duckade smått. Istället slog jag mig med telefonen i låret, hårt. Jag var bara så arg och irriterad. Helt okontrollerbart.

Det är svårt att visa sig skör och hantera smärtsamma känslor. Min avsikt är inte att folk ska vara rädda för mig och jag hoppas att det inte är så.

Tårar mot eskapism

Etiketter

Aggessivitet, Öga, Frustration, Ilska, Irritation, Kaos, Svart smink

Frustrerad irriterad, ilsken. Fast egentligen… Jag vet inte. Som blicken mot det man inte vill se.

Känslorna äter energi

Etiketter

@dynamoforlag, Aggressivitet, Arg, dynamoforlag, Förföljd, Instagram, Irritation, Irriterad, Människor, neurotypiker

I dag blev jag väldigt irriterad när jag gick in till sjukgymnastmottagningen. Omklädningsrummet är väldigt litet och när jag kommer in stirrar en kvinna surt på mig. Sedan pratar hon länge och högt i telefon. Jag fick byta om med mina hörlurar, för jag orkar inte lyssna. Det var andra också som sa obegripliga saker. Jag blir knäpp om jag får någon konstig kommentar. Då går nästan all min energi den dagen åt till att fundera på vad personen menade – och att vara förbannad.

Det här vet jag inte om andra förstår, men ibland känns det som att folk är ute efter att jag ska bli förbannad. Så kan det kännas, men det är förmodligen. Jag känner mig förföljd ibland. Folk vill inte låta mig vara ifred.

Hur som helst, så var det skönt att vara tillbaka på Dynamo. Väldigt skönt, faktiskt. Den här veckan är jag ansvarig för instagram. Om du vill kolla in vår instagram – klicka här.

Kedja av kaos / Chain of chaos

Etiketter

Aggressivitet, Halstabletter, Humörsvängningar, Ilska, Irritation, Kaffe, Känslor, Stress

Ni vet: När det går snett redan från början? En dag, menar jag.

När jag skulle åka till Dynamo i förmiddags kom jag på att jag hade glömt mina halstabletter hemma, så jag gick till affär. Jag betalar i kassan, men när jag ska lägga ner påsarna i väskan välter jag ner en reklamskylt (eller vad i helvete det var). Jag frågar om jag ska ställa upp den igen, eller snarare: jag visste inte vad jag skulle göra. När kassörskan inte svarade började jag mumla och svära för mig själv. Förmodligen lite för högt. Något med att man kan i alla fall kan svara och inte vara så otrevlig. Där började min dag.

Sedan har jag stressat runt lite esten av dagen. Huvudet har snurrat. Bättre blev det inte när jag och Carolina kom på, mitt i photoshop-kursen, att vi inte hade fixat en jobb-grej. Jag blev så stressad att jag kände mig skakig och ville slå huvudet i väggen, som jag gjorde när jag var liten. Vi hjälptes åt och blev tillslut färdiga.

Förresten: Jag åt knappt någon lunch, någopn kopp extra kaffe och datorn bestämde sig för att vara långsam när jag var som mest stressad…

Hemma var jag ”tvungen” att ta en dusch, fast jag knappt kunde hålla balansen…

Skönt att vara hemma utan att ha stukat foten, fått panikångest eller skrikit

Glöm inte att dölja oss på Dynamo förlag på facebook eller instagram <3

… Och sen tände jag en rökelse från Indien

Etiketter

covid-19, Gym, Indien, Indien 2017-2018, Indiska rökelser, Irritation, Pandemi, Restriktioner

Det blev, som sagt, en rätt lång sovmorgon innan jag tränade på gymmet. Folk runtomkring mig har olika åsikter om att gå till gymmet och det ger mig ångest. Det är just det som gör mig mer stressad. Fast – kan jag åka tunnelbana kan jag väl gå till gymmet. De har restriktioner där. Hur tänker ni? Jag blir bara förvirrad. Sedan jag var liten har jag haft mycket beslutsångest i alla sammanhang. Dessutom är jag livrädd för att göra fel.

Nog har det inte hänt så mycket under dagen annars. Inget vidare intressant. Lika bra så. Jag måste vila… Och jag har tänt en rökelse.

Vad irriterad jag blev att detta inlägget blev så tråkigt! Så känns det. Tur at lägenheten fylls med doften från rökelsen. Den förpackningen med rökelser kommer från Indien, då jag var där . Det blev lite länkar, så att ni kan kolla på bilder som jag lade upp för några år sedan. Säkert via telefonen – i alla fall de jag länkade. De dreads jag hade då tog jag ut för ca 2 år sedan.

Jävla hjärna, ta det lugnt

Etiketter

#fuckfredagsmys, Aggressivitet, Försäkringskassan, Försäkringskassanupproret, Försörjningsstöd, Hashtag, Humörsvängningar, Irritation, Panik, Panikångest, Socialbidrag, Svett, Varm, Värme

Den här dagen har varit… Svettig. På förmiddagen bar jag 3 tavlor och 3 canvas-dukar med konst till Dynamo – i regnet. Sedan har det bara blivit svettigt flera gånger till. Stressigt, nervös eller bara jävligt varmt. Förresten, så har jag väldigt lätt för att bli varm. Sedan eventuellt panik. Eller ja, kanske tvärtom. Dock för det mesta: Bara galet varmt. Om ni förstår.

Ty… Det känns rätt skönt att komma hem i dag. Psyket har inte riktigt haft någon vilja att samarbeta.

Innan jag åkte hem fick jag åka till stadsdelen och fylla i månadens ansökan om försörjningsstöd/socialbidrag. Inte det roligaste, men det måste göras. Tröttsamt är det, speciellt när man vet att man egentligen har rätt till ersättning från Försäkringskassan.

Ni som håller med mig om att det här med fredagsmys har gått till överdrift – själva uttrycket. Använd hashtag #fuckfredagsmys varje fredag.

Damn mood swings!

Etiketter

Aggessivitet, Humörsvängningar, Irritation, Kaos, Känslor

Jag känt mycket, just så, under dagen… Upp och ner

När jag får panikångest / When I get panic anxiety

Etiketter

2016, Aggressivitet, Andning, ASD, AST, Autism, Ångest, Brusreducerande HÖRLURAR, covid-19, Då Som Nu För Alltid, Gym, Irritation, Kaos, Kent, Panik, Panikångest, Vi är inte längre där

”Jag är inte längre där
Nej jag är nån annanstans”
– Kent (2016)

Jag hade planerat att gå till gymmet när jag hade ätit frukost. Det fanns tid och jag är ledig. Jag packar mina saker och går. Jag blippar kortet vid receptionen genom deras nya covid19-system. När jag ska låsa in mina saker upptäcker jag att mina brusreducerande hörlurar är borta.

Inom ett par minuter börjar jag panikgråta och känner att jag har fastnat helt. Utan hörlurarna kan jag inte träna och om de är borta, så blir någon kanske arg – fast mest blir jag arg på mig själv. Jag ringer personalen på LSS-boendet, slänger på luren – packar snabbt ner mina saker och springer hem. Jag och personalen går ner till min lägenhet och där ligger dem. Tur, men oerhört förvirrande – för jag glömmer nästan aldrig någonting. Det tog lång tid att få ner andningen. Sen tar det ett par timmar innan jag lugnar ner mig. Jag kände mig helt förstörd, på Asperger-vis.

Nu gjorde jag ett försök att beskriva vad som händer när jag utsätts för plötsliga förändringar eller om jag inte är närvarande – eller vad man ska kalla det. När kaoset är ett faktum, liksom.