Känslomässig katastrof

Etiketter

Aggessivitet, Ångest, Irritation, Kaos, Känslor, Stress, Tankar

Just nu känner jag mig mest arg och irriterad. Vissa samtalsämnen är väldigt triggande och påminner om trauma. Fokus måste nu ligga på att orka med detta

Medicinjustering och dess baksmälla

Etiketter

Aggressivitet, Frustration, Ilska, Irritation, Seroquel Depot, Seroquel snabbverkande, Trötthet, VIla

I dag känns allt som en hinna av kaos, ilska, tårar. Jag fick en ny apodos i går och då hade läkaren ändrat tillbaka till Seroquel Depot (från snabbverkande).Det var skönt att inte bli akut trött på ett par minuter i går och jag sov säkert 8 timmar. Fast nu när jag varit vaken i ett antal timmar känner jag mig oroligt seg och ofokuserad. Hoppas det blir bättre i morgon.

Tro det eller ej, men det känns lite skönt att jag har tvättstugan snart, för då kanske jag blir piggare. Om det ens går. Eller så får jag stå ut med det här hela dagen.

Det här inlägget blev ganska tråkigt, enligt mig. Jag hoppas i alla fall att du fick en bättre start på helgen! Så får vi väl se hur mig lördag fortgår. Troligtvis blir det mycket vila för min del.

Peace out

Jobbiga situationer under dagen / Ennoying situations during the day

Etiketter

Aggressivitet, Apotek, Ångest, Ilska, Irritation, Jobbiga människor, Kaos, LSS-boende

Tankarna snurrar sedan jag kom hem. Minnen väcks till liv – sådant jag nästan önskar att jag inte kom ihåg.

Jag gick förbi apoteket, egentligen bara för att köpa mitt vanliga läppcerat, men jag kom på att jag behövde hämta ett recept. Just det apoteket gillar jag inte, för de ska alltid påpeka att de känner igen mig. Det känns inte så bra för mig och jag vet inte riktigt varför. Jag känner mig smått paraniod då, möjligtvis. Förföljd. Kanske. Personalen som skulle hämta mitt recept var så jobbigt på något sätt. Hon frågade flera gånger om jag ville hämta min apodos och jag sa då nej. Sedan hörde hon aldrig vad jag sa eller menade. Hon skulle ta betalt, för vad jag trodde, bara läppceratet – för jag trodde att jag fortfarande hade frikort. Jag godkände köpet, men såg att hon hade lagt till receptet på kostnaden. Då blev jag väldigt förbannad och stormade ut därifrån. Varför sa hon inte att receptet skulle kosta mig pengar? Jag hade nog inte köpt den om det hade kostat mig pengar. ”Men du har ju redan betalat” sa hon. Jag förstår det, men … Hon kunde ha sagt något. Usch.

Okej… Chefen för LSS-boendet ringde i dag igen. Varför inte svara på mailet jag skickade?

Tur att jag hade en rätt bra dag på praktiken. ;) Hur har ni haft det?

A little bit to offensive and tired

Etiketter

1177 Vårdguiden, Aggressivitet, covid-19, covid-test, Irritation

Jag är fortsatt hemma och det ska jag vara resten av veckan. Nog är jag smått uttråkad, men jag vet inte vilken riktning någonting tar just nu. Jag må inte alltid bra psykiskt nu heller. Hoppas att det händer något som ändrar det. Jag försökte beställa ett covid19-test med en personal förut. När telefonisten på 1177 sa att hon inte kunde hjälpa oss tappade jag det totalt och skrek åt henne istället. Vad vet jag inte. Jag är i alla fall inte stolt över det, men till mitt försvar – vården klantar sig rätt mycket nu för tiden. Fast det finns de som bryr sig!

Jag är den jag är, lev med det! / Me, myself and I – Live with it!

Etiketter

Aggessivitet, Ångest, Demokratipiloterna, Dynamo förlag, Ilska, Irritation, Kaos, Känslor, Känslostormar, Poesi, Tankar

Mycket känslostormar. Likt eld, som längtar efter askan. Inombords. Fast där tomheten ekar – ibland stilla.

Dessa kommentarer! Folk förstår inte hur mycket ord sårar. Jag har en tendens att alltid sticka ut, vad jag än gör. Ibland är det bra – ibland känns det som att jag pressas en stund under vattenytan. För då är jag ensam och misslyckad igen.

I dag trodde någon, än en gång, att jag var gravid. Jag önskar tidvis att jag inte brydde mig, men tyvärr gör jag det. Jag hade velat skrika, egentligen, fast jag ville inte skrämma bort honom. Han var en lunchkund på fiket vi har. För att förklara så har Dynamo förlag lokal gemensamt med Demokratipiloterna (har ett kafé, där man kan fika och äta lunch).

Följ gärna @dynamoforlag på instagram. Var 3:e vecka lägger jag upp 1 inlägg varje vardag!

Avslag / The rejection

Etiketter

Autism, Avslag på projekt, Ångest, Ekonomi, Försäkringskassan, Försörjningsstöd, Irritation, Kaos, Pank, Projekt Autism, Socialbidrag, Stockholms stad

Det dröjde ett tag för mig att börja skriva i dag, för jag och mina kollegor fick ett pissigt besked på vår projektansökan – det blev alltså ett avslag. Vi har hoppats på det här projektet i minst ett halvår, men överklagan ska in. Temat var kvinnor med autism.

Så jag har i princip bara försökt överleva dagen. Det har varit för mycket känslor och en klump i halsen, ner till hjärtat som bultar lite extra för NPF-frågor – speciellt autism.

Jag svårt att känna orken pulsera, men nu känns det dock lite bättre än för några timmar sedan – när det fått landa. Fast det känns ändå som att någonting har förändrats och det har det visserligen. Anställningen som gav mig motivation, men den försvann med vinden. Vem vet? Det kanske kommer en möjlighet igen. Även om min själ gråter tyst just nu. Jag är trött på försörjningsstöd/socialbidrag. Det går inte runt, men det är inte direkt någon hemlighet här. Försäkringskassan vände mig ryggen, som ni vet.

Jag hoppas att ni har haft en bättre dag än vad jag hade! Hoppas den osade oliver med soltorkade tomater

What’s it all about?

Etiketter

Aggressivitet, Ångest, Depressivitet, Frustration, Irritation, Kaos, Känslostormar, Mens

Just nu önskar jag mig att jag vore någon helt annanstans. Jag orkar inte med verkligheten. Jag vill egentligen bara gråta, men jag är alltid så känslomässigt avstängd.

Jag vet inte om det handlar om den där anteckningen från läkaren längre. Sedan gör det kanske inte direkt bättre att jag har mens, men det brukar inte påverka mitt mående så mycket. Dessutom har det pågått i några dagar.

Hur mår du? <3

En besvärlig, känslosam detalj

Etiketter

1177 Vårdguiden, Aggressivitet, Anorexi, Ätstörning, Ätstörning UNS, Överviktig, Bantning, Depressivitet, Destruktivt mönster, Detaljer, Din kropp, Folk, Gravid, Hälsosam, Irritation, Känslor, Känslostormar, Ledsen, Litium, Människor, Min kropp, Nyttig, Ohälsosam, Onyttig, Seroquel Depot, Social ångest, Sociala medier, Tankar, Tonåren, Viktuppgång

Nu ska jag skriva om gjorde mig otroligt arg, ledsen och irriterad. Ja, rentav förbannad. Jag vill påpeka att det här inte direkt var någons fel, egentligen. Även om det kändes som att det var allt och allas fel.

Jag gick in i mina journaler på 1177 Vårdguiden för att kolla om ortopeden hade skrivit en anteckning där. Det var runt 2 veckor sedan jag var där. Anteckning jag hittade var egentligen bra, men jag hakade upp mig på en detalj – som var under ”allmäntillstånd”. Överviktig. Det ordet triggar igång alldeles för mycket känslostormar hos mig. Paniken och tårarna anländer.

Jag sitter på sängen, med the vape i munnen. Ångorna stiger. Tårarna kämpar sig ut och ångesten är hög…

Okej. I tonåren fick jag anorexi och fick kämpa för att g upp i vikt. När jag var 22 fick jag mediciner för min bipolära sjukdom och gick upp 30-35 kg på kort tid. En idiotisk läkare på vårdcentralen ställde diagnosen fetma och tvingade mig att väga mig, fast att jag förklarade min historia av ätstörningar. Nog den okänsligaste läkare jag träffat.

Ett tiotal gånger har okända personer kommit fram till mig och frågat om jag är gravid, på mer eller mindre otrevliga sätt. Någon enstaka har velat känna på min mage. Sedan har jag vissa i min omgivning som inte kan sluta kritisera min kropp. Andra före detta vänner tycks inte orka med mig på grund av mitt kaos med kroppen och psyket.

Det är skillnad på att vilja banta och att ha en ätstörning. Problemet är att när du lider av en ätstörning behöver du hjälp att bryta ditt destruktiva mönster. Jag kan ibland uppleva att de som säger att de vill banta, säger det bara för att säga något. Tyvärr. De vill bara ha uppmärksamhet. Bantning är verkligen inget hållbart val, enligt mig. Sluta istället trigga folk som kan ha en potentiell ätstörning istället för att klaga. Kom ihåg att det är min åsikt, inte din. Dela gärna din åsikt.

Min poäng är att jag är otroligt trött på att andra människor tror sig ha rätten att att kommentera min kropp. Alla kämpar med sitt. Skaffa ett liv istället. Visst förstår jag att läkare måste skriva vad de tror – jag ifrågasätter egentligen inte det. Det bara triggar igång vissa känslor hos mig. Att vikten ska vara så relevant och bestämma om någon är hälsosam eller inte – det håller inte. Skärp er, människor! Låt andra ha sin kropp och du din.

Det är bara det.

Rädsla/oro – En hinna av inre kaos

Etiketter

Aggressivitet, Autism, Ångest, Blandepisod, Blandtillstånd, Depression, Fobi, Humör, Humörsvängningar, Hypomani, Irritation, Kommunikation, Mani, NPF, OCD (obcessive-compulsive disorder), Oro, Passiv-aggressivitet, Planering, Rädsla, Stänga av, Stress, Temperament, Tvångssyndrom, Utbrott

Rädsla påverkar oss alla. Mer eller mindre. Jag tror att hur vi handlar handlar mycket om rädsla. Inte bara, men en hel del. Det är olika för oss vad vi är rädda för. Delvis kan det vara svårt att förstå andras rädslor, i alla fall för mig. Fast ingen rädsla är löjlig.

Om jag skulle räkna upp mina rädslor och göra en lista – den skulle nå oanade proportioner. Själva kärnan är att inte låta ens rädslor förstöra ens liv. Mina OCD (obcessive complusive disorder, tvångssyndrom) är en balansgång. Det är nog en av de saker som jag är mest rädd för – att insjukna på riktigt igen. Jag blir väldigt rädd när mina tvångstankar börjar ta över mitt medvetande, bit för bit. Rädslan för att bli (hypo)manisk eller deprimerad är också något jag får leva med, för bipolär sjukdom är ett kroniskt tillstånd.

Jag ska inte nämna alla mina rädslor i det här inlägget, men jag ska dela med mig av vissa saker. Jag anser att oro och rädsla går in i varandra – delvis. Varje morgon när jag vaknar oroar jag mig för att det ska hända någonting som förstör mitt humör. Till exempel något som ökar på min stress. Som att någonting i min planering ska bli inställt. Att min vape ska vara trasig. Eller just det med e-ciggen är något jag oroar mig för varje kväll, snarare. Jag oroar mig alltid väldigt mycket för allt som har med kommunikation och planering att göra. Att det ska hända något som förstör precis allt.

Det är ofta svårt för mig att kontrollera mitt humör, vilket tar oerhört mycket energi alla gånger. Jag är rädd att någonting ska irritera mig, att jag inte ska kunna kontrollera mig eller att jag ska stänga av helt. Med stänga av menar jag att jag slutar lyssna och ta in om det blir för mycket för mig.

Har ni några tankar ni vill dela med er av angående detta? <3

Rynkar näsan och dricker Loka crush

Etiketter

Helg, Irritation, Ledig, LOKA crush, Seroquel, Seroquel Depot, Stress, Tomhetskänslor

Jag känner mig tom. Känslor och sånt, orkar inte med. Det är fredag igen och det suger. Är jag den enda i värden som inte gillar att vara ledig? Absolut – det är skönt att vila när man kommer hem från jobbet. Det tycker jag med. Även att vara ledig någon dag då och då. Men det som kallas semester, har för mig – en illaluktande doft. Ungefär som stekt lök med gul curry.

Stressen av att inte veta hur en dag ser ut. Irritationen över att vakna för tidigt. Nu när jag har trappat ner rejält på Seroquel (neuroleptika) kan jag inte längre sova bort hela förmiddagen. Vad ska man göra med tiden? Det är som ett eko som inte vill ge någon respons.

Hur som haver – vad ska ni göra i helgen? Det kanske är en tråkig fråga… Lika tråkig som att plocka upp skärp från golvet.

Fast glöm inte att ta ett glas Loka crush för att fira att det är fredag och alla 18-åringar tror att de kommer att komma in på alla ute-ställen innan de förstår vad 20-års gräns är! Vi har själva varit där. Ta det lugnt.