Metallica – One

Etiketter

.... And justice for all, 1988, Guitar Hero, Guitar Hero Metallica, Metallica, One, Rock band, TV-games, TV-spel

Den här låten påminner mig om när jag och mina bröder spelade Guitar Hero när vi var tonåringar. Mysigt minne.

Spelade du Guitar Hero / Rock band när du var yngre? Dessa TV-spel är de enda som jag har ”förstått”. Digitala spel förstår jag mig knappt på. Ärligt talat, så föredrar jag sällskapsspel.

Den senaste tiden

Etiketter

Anafranil, Ångest, Boendestöd, Familjen, Guitar Hero Metallica, OCD (obcessive-compulsive disorder), Oxascand, Självdestruktivitet, Stilnoct, Vänskap

Jag sitter framför datorn här på avdelningen med en kopp kaffe. Igår var det exakt 6 år sedan jag såg Thåström live för första gången. Spelningen ägde rum på Tantolunden i Stockholm och var mitt första riktiga konsertminne. Vilket är ert första?

Nu har jag varit inlagd här sedan den 30:e juni. Några dagar innan slutade jag med sertralin med godkännande från min läkare i öppenvården. Istället började jag med ångestdämpande (3 gånger per dag) och sömnmedicin. Några dagar senare mår jag så dåligt att jag åkte till psykakuten med en av mina boendestödjare. Då hade jag precis innan jag somnade på kvällen skurit mig med en matkniv (det blev inga djupa sår) samt slagit mig över nästan hela armarna. Detta var strax efter att jag hade tagit min stilnoct på kvällen, så det tog en liten stund för mig att minnas händelsen dagen efter.

De senaste dagarna har de flesta av mina blåmärken försvunnit, även de jag har tillfogat mig själv på avdelningen (1-2 tillfällen). Min nuvarande medicinering är anafranil, ångestdämpande (3 gånger om dagen, snäppet högre dos än innan) samt sömnmedicin. Toalettbesöken tar inte lika lång tid som när jag kom hit. De gånger jag har duschat har jag gråtit och/eller hyperventilerat. Paniken har varit nära.

Här på avdelningen umgås jag en hel del med en tjej, R. Jag nämnde henne i inlägget innan. Förutom att hon har gjort inbakade flätor på mig flera gånger så har hon också klippt mig! På kvällarna har vi ibland kollat på filmer eller serier på hennes hårddisk som går att koppla in i TV:n. Vi har delat på chips och godis. I vätskeväg har bland annat te och Coca-Cola intagits. Hon är och har varit ett stort stöd i min vardag här.

Min DBT-terapeut har varit här två gånger. Då har min boendestödjare också varit här och så har vi pratat om min situation. En av gångerna var mina föräldrar med också, för att få mer förstående för min tvångsproblematik. Dessa två möten var givande och jag tycker redan att mina föräldrar bemöter mig bättre.

I lördags hade jag dagspermission. Då hämtade pappa mig här på avdelningen och sedan spenderade jag dagen hemma hos familjen. Vi har spelat Resan (ett spel), Guitar Hero Metallica, ätit god mat och umgåtts. Lillebror J satte till och med upp mitt hår och kammade det lite. Så jävla gulligt!

Jag vet inte hur länge jag ska vara kvar här. Det har inte pratats om utskrivning än. Tack för era fina kommentarer! <3 Jag ska försöka svara inom kort.