Gatulyktornas oro

Etiketter

Ångest, Demokratipiloterna, Dynamo, Dynamo förlag, Ekonomi, Explosion, Gatulykta, Hjärna, Intryck, ljus, Mörker, Nuet, OCD (obcessive-compulsive disorder), Oro, Perception, Perceptionsstörning, Projektmedel, Sjukersättning, VIla

Gatulyktor lyser upp det kring dem. Resten då?

I dag känns det aningen mörkt. Både i huvudet och i lägenheten. Inte för att jag inte har tänt några lampor, men det känns mörkare. Även om jag har öppnat persiennerna på en sida. Vad spelar det för roll? Det börjar skymma ute. Fast jag får inte bli för trött i huvudet, för om ca en halvtimme har jag schemalagd städning. Som varje torsdag.

Jag känner mig som sagt lite mörk i hjärnan. Kan man ens säga så? Det kan man väl. Jag skrev det nyss. Jag är livrädd för fler avslag från olika håll. Vi på Dynamo förlag väntar på ett beslut om projektmedel. Jag måste söka om sjukersättning – tänk om inte det går igenom. Det jag tror en del vet om mig, som känner mig privat, är att jag oroar mig för mycket för saker jag inte kan styra över. Ofta är jag så orolig att jag får svårt att befinna mig i det förbannade, omtalade nuet. Fast vill jag verkligen vara i nuet? Inte alltid. Vem vet?

Även om de saker jag nämnde i stycket innan är befogade att oroa sig för, så är det inte där det slutar. Det slutar aldrig och min hjärna kommer sannolikt att explodera. Som ett skrik. Ibland känns det verkligen så. När allt faller isär. Då man måste bära ett lass med Loka crush. Lite för tungt. Allt faller till marken. Eller genom metall. Kortslutning.

Ja, ni förstår varför det är livsviktigt för mig att vila ofta. Annars går jag sönder.

Mejl/tips till uppdrag granskning

Etiketter

Ekonomi, Försäkringskassan, Försörjningsstöd, Förvaltningsrätten, Kammarrätten, SVT, SVTplay, Uppdrag grnaskning

Det går rykten om att Uppdrag granskning ska göra ett reportage om Försäkringskassan, så jag skickade in mitt ”bidrag”.

”Jag hade aktivitetsersättning från 2011 fram till december 2018 (sista utbetalningen). I januari 2019 kom ett brev med avslag för första gången. Jag fick hjälp av min mamma att överklaga och det – flera gånger. Flera avslag kom. Sedan vände vi oss till Förvaltningsrätten och fick avslag även där. Först i Kammarrätten vann vi mot Försäkringskassan. Under drygt 2 år fick jag söka försörjningsstöd/socialbidrag varje månad. Jag har kontakt med daglig verksamhet – MISA. Sedan ca 1 år tillbaka praktik på ett bokförlag. Mina diagnoser är Aspergers syndrom (ger mig rätt till aktivitetsersättning) och bipolär sjukdom. Dessutom har jag minst 10 års erfarenhet av psykiatrin och habiliteringen (till och från). Den aktivitetsersättning, som jag blivit beviljad via domstol, går ut i maj 2021. Det gör att jag måste söka sjukersättning, eftersom jag fyller 30 detta år. Jag är verkligen rädd att de inte kommer att ta hänsyn till domen. ”

Försäkringskassan, förlagsmöte, ledsen hjärna

Etiketter

2021, Domstol, Ekonomi, Energi, Försäkringskassan, Halt, Hjärna, Kammarrätten, Snö, Trötthet, Vinter

Som ofta, är jag helt slut i min hjärna. Det blev väl för mycket telefonsamtal hit och dit. Jag försökte boka en tid hos min läkare, för att jag måste ha ett nytt läkarintyg. Jag hade redan ringt psykiatrin en gång, men jag testade i dag igen. Nu har jag en tid, trots allt. Försäkringskassan har inte betalat ut den retroaktiva ersättningen, efter dom från Kammarrätten. Nu vill de ha kontoutdrag från 2019, när jag förlorade min ersättning. Jag provade gå så långt bak via banken, men det gick inte ens. Det bör de veta. Jag skickade kontoutdrag så långt bakåt det gick. Jag orkar inte med detta… Egentligen.

Annars har det fungerat under dagen. Förutom att det är snor-halt utomhus. Jag har inte ramlat än, men vi får se. Jag har överrörliga knän och fotleder, så risken är rätt stor. Vi har haft förlagsmöte, vilket var lyckat – tycker jag. Det var vissa saker som behövde sägas. Nu känner jag mig lite lugnare på något plan. Efter mötet.

Kammarrätten: Jag fick RÄTT i mitt ärende angående aktivitetsersättning

Etiketter

Aktivitetsersttning, Ekonomi, Försäkringskassan, Försörjningsstöd, Förvaltningsrätten, Hyresskuld, Kammarrätten, Mamma, Pappa, Socialbidrag

Okej. I eftermiddags fick jag veta av mamma att jag vi har fått beslut från Kammarrätten. Jag har fått RÄTT, vilket betyder att jag äntligen får tillbaka min aktivitetsersättning. Det känns helt obegripligt bra! Jag är förbannat trött på att leva på socialbidrag/försörjningsstöd. Fast man kanske ska vara glad att man får några pengar, trots allt.

Vi (jag och mina föräldrar, som hjälpt har hjälpt mig med detta) har fått mer än 3 avslag från Försäkringskassan. Då tog vi ärendet till Förvaltningsrätten, där vi också fick avslag. Vi sökte oss vidare till Kammarrätten, som sa att det troligtvis skulle bli ett avslag. Fast när de tog upp ärendet, så beslutade de att jag har rätt aktivitetsersättning.

Detta innebär att jag har mer pengar att leva på varje månad och kan betala tillbaka min hyresskuld.

”Är jag så värdelös som samhället vill att jag ska vara?” – Publicerad på Vox Vigor

Etiketter

Ångest, Depression, Ekonomi, Försäkringskassan, Försörjningsstöd, Publicerad, Socialbidrag, Värdelös, Vox vigor

Ni kan läsa artikeln här och här är originalinlägget

You can read the article at the link above!

Mer krångel med ekonomin

Etiketter

2019, Ekonomi, Försörjningsstöd, Förvirrad, Hyresskuld, Inkasso, LSS-boende, Nedlåtande, Socialbidrag, Stockholms stad

Den här dagen har varit bra, efter omständigheterna. Morgonen var aningen stökig. Sen runt lunchtid ringde den nya chefen på LSS-boendet, där jag bor alltså. Vi har knappt pratat innan och hon börjar direkt prata om att jag måste betala av på två hyror från 2019 (som är obetalda från mitt förra boende, som drivs av samma företag). Den förra chefen hade sagt en summa och den chefen jag pratade säger en annan – mycket mer också. Annars blir det Inkasso. Jag har knappt råd att leva som det är. Anledningen till att det fortfarande finns två obetalda hyror är avslaget från Försäkringskassan och soc långsamma handläggning av mitt ärende. Jag var ju ett par månader utan pengar. Då behövde jag prioritera mat. Sedan var jag tvungen att fråga henne varför hon pratade med mig som om jag var ett barn. Då blev hon tyst. Hennes attityd kändes nedlåtande.

Som sagt, annars har dagen fungerat. Dock måste jag få iväg ett mail till den där chefen. Jag mår kanske inte så bra, men jag stänger av – vilket har blivit automatiserat. Jag känner mig nog egentligen lite förvirrad.

Hur har ni haft det under dagen?

Avslag / The rejection

Etiketter

Autism, Avslag på projekt, Ångest, Ekonomi, Försäkringskassan, Försörjningsstöd, Irritation, Kaos, Pank, Projekt Autism, Socialbidrag, Stockholms stad

Det dröjde ett tag för mig att börja skriva i dag, för jag och mina kollegor fick ett pissigt besked på vår projektansökan – det blev alltså ett avslag. Vi har hoppats på det här projektet i minst ett halvår, men överklagan ska in. Temat var kvinnor med autism.

Så jag har i princip bara försökt överleva dagen. Det har varit för mycket känslor och en klump i halsen, ner till hjärtat som bultar lite extra för NPF-frågor – speciellt autism.

Jag svårt att känna orken pulsera, men nu känns det dock lite bättre än för några timmar sedan – när det fått landa. Fast det känns ändå som att någonting har förändrats och det har det visserligen. Anställningen som gav mig motivation, men den försvann med vinden. Vem vet? Det kanske kommer en möjlighet igen. Även om min själ gråter tyst just nu. Jag är trött på försörjningsstöd/socialbidrag. Det går inte runt, men det är inte direkt någon hemlighet här. Försäkringskassan vände mig ryggen, som ni vet.

Jag hoppas att ni har haft en bättre dag än vad jag hade! Hoppas den osade oliver med soltorkade tomater

The supermarket-issue

Etiketter

Coop, Depressivitet, Ekonomi, Försörjningsstöd, Gym, Hemköp, Ica, Lidl, Mens, Seroquel, Soc, Socialbidrag, Willy:s

Jag spanade in min apodos och insåg att från och med torsdags kväll är Seroquel sänkt, så det fanns nog en anledning till att jag inte mår så bra. I dag fick jag nästan tvinga mig till gymmet. Det fanns egentligen inte så mycket ork, men jag var där trots allt. Sedan har jag haft tvätt, eller – jag ska hämta den om ett tag. Den ena maskinen stannade där det var ett antal minuter kvar, så jag fick vrida ur vattnet ur allt. En alltför ledsen maskin, så vi får se om allt är torrt när jag hämtar tvätten.

Är det bara jag som tycker att det har blivit extremt dyrt i mataffärer? Kanske på andra ställen också. Jag har inte ens lust att gå dit längre. Det luktar rostad lök. Eller svider som det gör i ögonen när man skär lök. Ja, jag började nästan gråta i dag. Jag behöver handla, men har varken ork eller motivation. Alla stora matvarukedjor och så förstås soc kan tänka efter lite. Till och med Lidl som var billigt förut har blivit dyrare. Ica, Coop och Hemköp är nog ändå värst. Willy:s är billigare än de flesta, men de börjar – även dem – att höja sina priser. En sak som gör att jag kokar över är att Wiilly:s inte tror att kvinnor ibland behöver de största tampongerna. Hur kan den största heta superplus? Den är väldigt mini. Tur att jag hade några enorma. Är det ofint att blöda mycket vid mens, eller?

Okej – mycket luktar curry en dag som denna. Frågan är väl om det är gul, röd eller grön? Vad tror ni? Folk säger att jag bör se lite nyanser i saker och ting. Varsågoda- hjälp mig! Om jag inte skämtar om detta går jag under – kanske. Man vet aldrig. Hur som haver så flyttade jag ju mitt arsle både till gymmet och tvättstugan. Mataffären får nog vänta till i morgon.

”The plånka is at home” – Ove Sundberg (Henrik Dorsin)

Etiketter

ADHD, ASD, AST, Autism, Ekonomi, Försörjningsstöd, Henrik Dorsin, Ica, NPF, Ove Sundberg, Socialbidrag, Soldidan, Språkstörning, Tourettes syndrom, Trötthet

Efter att jag varit på praktiken på Dynamo förlag var väldigt trött. Eller… Jag brukar alltid vara trött när jag har varit borta på dagen och kommer hem. Jag var så slut i kroppen att jag tror att det märktes utåt, för jag hamnade i en kö på Ica nyss och killen framför mig lät mig gå före… Fast han bara hade 1-2 varor. Hm. Jag var ju inne snabbt på ett par andra mataffärer, men insåg att det var för dyrt. Det är ännu mer utmattande att handla när man inte kan välja det man vill, utan måste gå mer och mer efter priset. Varför måste allt ta så mycket energi för? Jag känner smått att jag straffas för att jag har Aspergers syndrom, alltså NPF. Jag vill inte ens leva på bidrag. Tror ni ärligt talat det?

Nu är jag som tur är hemma och ska vila resten av dagen. Fast jag kan inte sluta tänka på att det hela tiden ”svider i plånkan”. Varför sänker de successivt försörjningsstödet/socialbidraget när priserna konstant går upp? Jag vill inte att ni ska tycka synd om mig, bara att ni ska förstå nu det är att hela tiden vara stressad över pengar.

Nog om det. Jag hoppas att ni har haft en bra dag. Det har varit helt okej för min del, tills jag skulle hemåt. Jag känner oftast inte tröttheten i huvudet eller kroppen när jag är där. Den kommer när jag ska ta mig hemåt.

Tack för att ni läste! <3

Fly på konstruktivt vis, right?

Etiketter

Ångest, Distraktioner, Ekonomi, Försörjningsstöd, Nagellack, Oro, Shaving gel, Veet

Jag känner mig i allmänhet väldigt orolig, på gränsen till ångest. Distraktioner finns det några stycken. Då har jag gått mellan datorn, tvättstugan, boken jag läser, veet ”rak-kräm” och nagellack. Ja, musiken också – i stort sett hela tiden.

Ekonomin har ju gått mindre bra denna månad och typiskt nog gick min rakapparat sönder. Då hittade jag en tub från veet med sån där ”rak-kräm”. Om 2 dagar får jag pengar in på kontot. Det var rätt coolt att jag fick pengarna att räcka i alla fall, vilket jag inte var säker på.

Vad skulle man göra utan distraktioner? När du försöker distrahera dig från dina tankar – vad gör du då?