Måndagar är en dag, då jag alltid är helt slut. Först är jag på jobb/praktik och sedan är jag hos sjukgymnasten och tränar. Jag är verkligen fruktansvärt slut när jag kommer hem, även om jag blir lite piggare när jag har tränat på slutet. Då är jag orolig att jag inte ens orkar ta mig hem, får ett utbrott eller inte orkar duscha.
I dag, är det måndag, – som bekant. När jag väntade på bussen, färdig med måndagarnas måsten, såg jag en nyckelknippa. Jag försökte hitta någonstans att lämna in dem, fast jag egentligen inte orkade. Dock tycker jag det är så trist när någon har tappat någon värdesak. Nu känns det bra att jag lämnade nycklarna någonstans.
Det är, hur som helst, skönt att vara hemma. Jag virrade till det lite och fick stressa en sträcka, men det löste sig till slut. Sedan måste jag erkänna att jag avskyr att ha munskydd på mig, för att det känns som att jag ska få panikångest. Jag tycker inte ens om att åka kollektivt i vanliga fall, men om det känns som att jag ska kvävas blir det bara värre. Dessutom att har jag problem med att det samlas massor av snor i nästan, året runt, vilket gör att folk tror att jag är förkyld. Då blir jag ännu mer stressad.
Stress är nog en av mina värsta fiender. Min motorik /koordination fungerar dåligt. Nu är jag hemma och försöker varva ner. Hoppas att du har haft en bra dag! <3
