Det genomskinliga formas

Etiketter

Dikter, Lyrik, Poesi

Kylans ljus

mot gatlyktorna 

där parken ekar

mot tomma burkar

där de silverfärgade 

gråter över ondskans kaos

kvava snöflingor

där befriande regndroppar

lämnar avtryck i min 

odefinierbara själ 

som spåren där vi redan gått

Tårarnas fragment, då ångest var rött

Etiketter

Dikt, Dikter, Fragment, Lyrik, Minnen, Poesi

Din ångest

mot min

glaskärvor mot

skärrade droppar av blod

känslor äter upp min jordglob

gnistrande frustration

iskalla tårar mot silvriga kinder

 som varma

men förlorar existens

färglösa hårtestar

klistrar mot

mascaradränkta ögon

där din blick refekteras

bara tomhet

svart

som vinröd kol

Runt hörnet väcks ekot från då

Etiketter

Det förflutma, Dikter, Lyrik, Poesi, Skuggor

hårda solstrålar när

mot daggvått glas

som om snön bara var

runt hörnet

precis som den blodröda skuggan 

väntar nära den tårögda siluetten

som ekon mot de sminkdränkta ögat

när smärtan blir till känsla

då kritvita tänder

ler mot det den trodde var det förslutna

begraver sanningen i botten av skrik

då allt faller mot avgrunden

 

 

 

 

 

 

 

Delar av siluetter

Etiketter

Dikter, Fragment, Lyrik, Poesi, Trauma

svarta spetsgardiner

mot stadens gator

ekot av fordontrafik

liksom fastigheternas

symmetri mot himlen

blodet rinner 

ur själens blödande sår

luften pulserar mot vinröd oro

en diffus explosion av det

som fanns 

bakom 

fragmentens universum

Där skuggorna tog över

Etiketter

Dikter, Lyrik, Poesi

huvudet mot väggen

hårt

orosmolnet exploderar

som stjärnor mot ett

blödande förflutet

oskyldiga skuggor

runt de pretentiösa husväggarna

tegelröd ångest

då siluetten lämnar strålarna

dunstar mot gatorna

då orden som aldrig fanns

lämnade sunt förnuft

liksom den franska

balkongens, lömska skugga

där gråa persiennerna 

vill väl

 

Temperaturökningen skriker, som mitt hår

Etiketter

Dikter, Perceptionsstörningar, Poesi, Rödhårig, Sommar, Stress

I dag, efter att jag varit på gymmet, bestämde jag mig för att färga håret. Det var tänkt att det skulle bli mörkrött, fast det verkade som att mitt hår var för mörkt innan. Däremot kände jag att jag behövde ha en förändring på håret. Som vanligt så bryr jag mig inte så mycket hur det blir. Det är relativt oviktigt. Jag trivs inte alls i brunt, som är min naturella färg. Bilden ovan är från när jag hade färgen i.

Så här blev resultatet i alla fall. Mitt hår har blivit så fylligt, så ibland räcker inte till.

Annars så har den här dagen varit ok. På eftermiddag körde vi ett flerpartssamtal med farfar och släkten på Gotland för att fira att han blir 90 år i morgon! <3

Stressen för hur varmt och/eller ljust det kommer att bli är rätt stor. Det känns obehagligt att tänka på att om man mår dåligt och inte vill gå ut, så är man fast i en varm, ljus lägenhet. Tanken på att behöva duscha för ofta känns… Usch! Egentligen vill jag att det ska bli höst så fort som möjligt.

Ljus mot fläckiga fönster

tvärgatan med hopp

min hjärna 

blöder

mot tomheten

svetten beblandas

oron

fläktens rotation 

pulsen vill ner

till natt 

skimrande gryning

likt själsliga hål

 

Reflektion mot allt

Etiketter

Dikter, Existens, Lyrik, Poesi

Ibland vill jag bara fly från mitt förbannade medvetande. Slippa tänka. Inte låta mig påverkas av vad vissa personer tycker. Sluta hata på mig själv. Kanske acceptera att jag inte är bra nog enligt en viss person.

Blodet rinner genom existensen

medvetandet skriker efter

efter en paus

mot ångest

och alla resande tåg

mot huvud mot fönstret

en reflektion

siluett

två svartsminkade ögon

vill ut

men vart?

 

Skuggan mot ljusglimten – i blodets omlopp

Etiketter

Ångest, Dikter, grus, ljus, Lyrik, Poesi, Skugga

stenar

som en tyngd mot hjärtat

blodet pumpar

liksom din oro mot ensamheten

livet mot ljusglimten

i ditt inre

precis som skuggans ovilja att samarbeta

då känslorna 

sätter punkt

Mot vinden i gardinerna

Etiketter

Ångest, Dikter, Gråt, Kaos, Poesi, Skrivande, Tårar

kantade ansikten

av livet

det som var

existensen

blödande känslor

mot skrikande godståg

bakom persiennerna

finns verklighetens öga

på andra sidan

ett odefinierbart kaos

mot fönstret

genomskinliga tårar

där bara hjärtat bultar

som rusar ikapp

det diffusa nuet

 

Mot luftens avgrund

Etiketter

covid-19, Dikter, Godståg, Instagram, Kommunikation, Perrong, Poesi, Räls, Tåg

(det här var egentligen bara en random bild när jag höll på med ett projekt, fast jag tyckte den blev cool)

Den här dagen har varit som dom flesta dagarna brukar vara när jag jobbar med förlagsuppgifter. Under veckan är jag lite extra ansvarig för vår instagram, så jag har fotat lite också. Bilden ovan är såklart inte menad för förlagets instagram. Jag använder knappt min, så den får hamna här.

Nu är det mindre än 2 veckor tills jag får gå till min praktik igen, alltså vara på plats och slippa jobba hemifrån. Jag föredrar att vara någonstans på dagarna. Dessutom kan det vara krångligt att kommunicera med kollegor och andra via text. Då blir det lätt att man tar saker och ting bokstavligt. Det är definitiv tendens jag har.

slingrande tåg

mot räls av hopp

vindens exponering

världens gråt

där allt är

okänt

skvättande städer

hustak mot botten

existens

introverta andetag

mot asfalten

men uppfarten 

är grå

känslorna blöder 

precis 

som luften

andas in

ut

mot perrongen