”Tänk att alltid va på väg” – Thåström

Etiketter

Alltid va på väg, Ångest, Gym, LSS-boende, Missförstånd, PTSD, Thåsröm

När jag vaknade åkte jag till gymmet. De har sommarstängt där jag brukar gå, så det fick bli en annan anläggning. Passet gick bra, antar jag.

 

I dag var jag hos min psykolog för första gången. Eller ja, jag hade ju gått hos henne tidigare – första gången på den mottagningen. Det känns bra, tryggt. Vi ska prata om mycket av det jag försöker fly ifrån.

Den har dagen har känts lite påträngande. Då syftar jag på trycket på min telefon. Jag fick samtal från en psykmottagning som sa att någon hade beställt mediciner med mitt personnummer. Det visade sig vara sjuksköterskan på mitt boende, något ”missförstånd”. Usch, jag kände mig förföljd. Sedan ringde boendet och tandläkaren också. Hatar missförstånd.

Vad har ni gjort i dag? Någon intressant fundering? 

 

Ledig, men ändå upptagen

Etiketter

Gym, Muntorrhet, Tandläkare, Vape-olja

Onsdagar är ju min lediga dag och jag brukar gå till sjukgymnasten. Det är inställt i några veckor, för hon är på semester. Jag var på gymmet efter att jag ätit frukost. Sedan jagade jag ett paket jag hade beställt. Först gick jag till fel uthämtningsställe. Det fick ja veta efter att jag hade köat med en massa människor. Suck. Nu har jag i alla fall paketet, som innehåller vape-olja. Hjärta på det.

Snart ska jag till tandläkaren. Förra gången kunde man inte se röntgenbilderna, så jag ska dit igen.  Det blir ok, tror jag. De skulle kolla om det fanns någonting som kunde lindra min muntorrhet. Vi får se.

Förresten, jag sov ostört i 10 timmar förutom när jag tar medicinen vid 8. Nice!

Kroppsuppfattning och att vara nöjd

Etiketter

Anorexi, Gym, Intryck, Kroppsuppfattning, LSS-boende, Manipulation, Perceptionsstörningar, Sommar 2020

Det har varit ett mål denna dag – att återhämta sig. Som tur var så sov jag bra under natten. Personalen på LSS-boendet lånade ut en fläkt till mig, för det är en bastu här inne. Speciellt under morgonen och när man ska sova. Mina grannar här har också klagat på att det har varit för varmt i deras lägenheter.

Efter frukosten var jag på gymmet. Det kändes bra att jag tog mig iväg trots att jag itne mådde så himla bra när jag vaknade. Sedan gick jag direkt ner till vattnet och tog det lugnt där ett tag innan jag gick hem. Därav bilden. 

En sak som jag har tänkt mycket på de senaste dagarna, eller ja – väldigt länge, är hur man accepterar sin kropp som den är. Jag har alltid ogillat min kropp och har svårt att acceptera den – även om jag är nöjd med mitt utseende. Jag har som sagt varit både undereviktig och haft fetma. Nu känns det mer lagom och jag hoppas att jag slipper pendla så mycket i vikt igen. Min kroppsuppfattning blir så skev då. Jag är tyvärr väldigt fixerad vid klädstorlekar, vilket jag verkligen vill komma över. För, jag vet, att det inte sitter i storleken. Vem bryr sig, egentligen? Det viktigaste är att kläderna ska sitta bekvämt. Det finns ingenting jag gillar med att shoppa kläder. Jag känner mig ful och det är för mycket intryck. Musiken i klädaffärerna som ska göra att man blir smått uppvarvad och handlar mer. Smått manipulativt, tycker jag.

Hur ser er kroppsuppfattning ut? Vilka är era tips för att acceptera sin kropp mer?

 

Vikten av att hushålla med energi

Etiketter

Återhämtning, Energi, Förvirrad, Fotled, Gym, LSS-boende, Trötthet

Det har varit en fullproppad dag. Lite för mycket att göra, kanske. Efter frukosten var jag på gymmet. Sedan tog jag itu med ett jobbigt telefonsamtal med en i personalen på LSS-boendet. Efter en stund var det dags att åka till Dynamo. I några veckor till kommer jag och C att börja kl 15, för vi kommer att gå en photoshop-kurs i några veckor till. Det är aningen förvirrande att börja sent.

Nu är jag helt slut. Jag har nog inte haft så mycket tid till återhämtning i dag, så jag hoppas att det blir mer tid till vila i morgon. Det verkar som det. Jag tror att det jobbiga samtalet har påverkat min energi ganska mycket. Jag har varit smått virrig i dag, trampat snett med foten mer än en gång och glömt telefonen på Dynamo. Jag och C fick vända om, men det löste sig till slut. Jag har nog slarvat lite med att få i mig mat regelbundet och att äta i lugn och ro.

Har ni haft tid till återhämtning under dagen? Hur ofta behöver ni återhämtning? Jag behöver alltid mycket återhämtning. Det är vanligt om man har Aspergers syndrom. Sedan spelar det självfallet roll hur man är som person och om man har andra diagnoser. Hur tänker ni?

Mitt solfejs

Etiketter

Ångest, Iktorivil, Inspiration, ljus, Nedtrappning, Nedtrappningssymtom, Perceptionsstörningar, Promenad, Sjukgymnastik, Sol, Solfejs, Sommar 2020, Stress, Vår 2020

I natt sov jag 11 timmar, vilket var välbehövligt. Jag blir helt slut av nedtrappningen av Iktorivil. Det är onsdag i dag, så det innebär att jag inte har jobbat. Som vanligt går jag till sjukgymnasten. Tur att det hjälper att träna när man har mensvärk!

Efter träningen hos sjukgymnasten tog jag en promenad (bilden ovan är därifrån). Jag kände för det. Både promenaden och bilden, alltså. Skämt åsido. Eftersom jag är så ljuskänslig kan jag inte kolla mot solen, ens om det är lite ljust.

Just nu mår jag ok, men ångesten och stressen äter upp mig ibland. Rätt vanliga nedtrappningssymtom på benzodiazepiner. Sömnen känns inte alltid säkrad. Jag är alltid rädd att jag inte ska kunna somna. Jag vill att detta ska gå över.

Well, vad har ni gjort i dag? Förresten: vad gör ni om ni inte kan sova? (jag behöver tips)

 

 

Från doftljus till drinkglas? Hell yes!

Etiketter

Fatta beslut, Promenad, Sommar 2020, Svettig, Vår 2020

I morse och under förmiddagen var jag lika trött som jag var i går trots 10-11 timmars sömn. Fast jag behövde det. Natten innan sov jag för lite och för dåligt.

Till slut orkade jag ta mig ut på en promenad, vilket var väldigt skönt. Det känns bra att man inte behöver oroa sig för att bli svettig, eftersom jag ändå skulle duscha efteråt. Jag gillar inte att behöva bestämma mig för att duscha eller inte. Det tar för mycket energi. Beslut är någonting jag tycker är väldigt jobbigt, stora som små.

När jag kom hem fixade jag en alkoholfri drink.

Det där ”glaset” var en doftljushållare förut. Jag tycker att den fungerar bra som glas också. Tycker ni också att det är kul att återanvända saker? Jag förstår inte varför man ska göra sig av med saker som kan passa som någonting annat.

Den här dagen blev bättre än jag först trodde. Eller – den blev ok. Det var tur att jag tog mig ut. Vad har ni gjort i dag?

 

Kropp och själ, vill de varandra väl?

Etiketter

Överrörlighet, Dikter, Existens, Fotled, Frustration, Gym, Känslor, Knä, Sjukgymnastik, Trauma

Direkt efter att jag hade ätit frukost tog jag mig iväg till gymmet för första gången på ca 2 månader. Jag kunde självklart inte gå dit när jag hade symtom på covid-19. Det gick helt ok. När jag var hos sjukgymnasten senast så pratade jag med henne om att börja gå till gymmet igen. Då bestämde jag mig för att jag går dit lördag eller söndag. På onsdagar tränar jag hos sjukgymnasten. Träningen är mest inriktad på att stärka mina knän och mina fotleder, som är överrörliga. Det blir främst cykel, crosstrainer och några övningar för benen. Om jag vill köra något mer så får det bli så.

Det kändes som evigheter tills jag somnade i går, men det gick till slut. Hur sov ni? Jag känner mig… Jag vet inte. Ibland vet jag inte hur jag mår. Det är en konstig, odefinierbar känsla. Hur känns det när man mår bra? Hur ska det kännas när man mår dåligt? Hur känns ett normaltillstånd?

Frustrationen skriker det undermedvetna

Andetagen försöker hinna i kapp med tankarna

hjärnans information till kroppen, förgäves

Kropp och själ ska samexistera 

istället skriker som på hjälp, som ett tyst larm

från botten av det som var

Ovälkomna tankar

Etiketter

Ångest, Familjen, Hål, Hemmaträning, Kaos, Minnen, Nattsvettningar, PTSD, Solglasögon, Trauma, Vape

Jag vaknade tidigt för att vara mig, kl 8. När jag ska ta min morgonmedicin. Svettig – inte en ovanlighet nu för tiden. Är det någon som vet varför man blir svettig när man sover? Jag hittar inga vettiga svar.

Rastlösheten smög sig på, så jag körde mitt eget träningspass i 30min. Sedan var jag ute och vapade och då tänkte jag för mycket. På trauman. Ett trauma är inte ett minne, säger forskarna. Jag skulle beskriva det som ett odefinierbart hål som man gör allt för att inte tänka på. Vad tror ni? Har ni också funderat över detta?

På eftermiddagen ska jag umgås med mina föräldrar och lillebror P. För mig är det svårt hur jag ska få massa timmar att gå om jag vaknar tidigt. Ibland är det till och med så att jag önskar, kvällen innan, att jag inte vaknar för tidigt. Så att jag slipper fundera över det.

Under solens skugga

Etiketter

Promenad, Vår 2020

Jag tog en promenad. I solen (hör och häpna). För er som hängt med här – ni vet vad jag menar. Ni andra – kika i mina inlägg under kategorin ”Aspergers syndrom”.

Fotledsstöd och gymbild

Etiketter

Fotledsstöd, Gym

Eftersom mina fotleder (speciellt högra) är överrörliga har jag införskaffat dessa fotledsstöd..

Jag har på mig dem på gymmet också. Graden av bekvämlighet gällande dessa är helt ok.

Gymbild, förövrigt