Tempot nyper mig

Etiketter

ASD, AST, Autism, Autismspektrumdisorder, Autismspektrumtillstånd, Bipolär, Humörsvängningar, hypermobilitet, Hypermobility, Känslor, Koordination, Motorik, Online, Tankar, Tempo

Det har varit mycket upp och ner under dagen, samtidigt som jag var trött sedan i går. Jag vill nästan ta bort första meningen, för den känns så tråkig. Men nej, det får stå kvar eller tutta eld på sig själv. Fast å andra sidan – det har varit så. Jag har känt mig väldigt ensam, ledsen, trött, pigg, frustrerad… I takt med tankarna. Inre tårar kontra driv.

I min värld går allt så fort – tankar, idéer, tempo, motorik. Jag snubblar över mig själv bokstavligen. Överrörligheten gör det inte bättre. Allt ska gå snabbt, annars får jag panik. Jag blir stressad när folk går långsamt på gatan och köa i affären är hemskt. Ibland nyper jag mig i armen, för att inte fly. Gå därifrån, säga något otrevligt till någon eller få panikångest. Det har ofta hänt att jag har släppt varorna jag ska ha och gått hem, för att jag inte riktigt kan vänta. Därför gynnar det – verkligen – mig att beställa hem mat från affären. Det blir för stor press annars. Fast då gäller det att inte glömma något, annars får man gå till affären ändå – även om det bara blir någon vara. Det fick jag göra i dag…

Oönskade kommentarer/spam regnar in i takt med orosmolnet

Etiketter

2021, Gym, Kommentarer, Regn, Sommar, Spam, Stockholm, Träning

Det regnar i Stockholm. Jag blev smått nr jag gick hem från gymmet, men öser det ner och luften har den där hinnan – den som gör att luften kan kännas svår att nå fram. Som ni vet, så tycker jag att regn är mysigt. Jag känner mig lättad när det regnar. Något lugnare. Jag orkar inte fastna i klyschiga detaljer som viskar ”hej, kom och hjälp mig”, så vi går vidare.

Jag har känt mig något stressad senaste dagarna, på grund av att jag får rätt mycket spam och personer som anger sin webbadress till porrsidor. Kan man motverka sådant här?

Som jag nämnde i förra inlägget, så är det skönt att det inte får komma in så mycket folk på gymmet. Inte i omklädningsrummen heller. Jag brukar aldrig duscha där, för det är onödigt då jag bor nära. Alla intryck dränerar mig på energi. Ibland har jag hörlurar även där inne, eller snarare lämnar dem på när jag går ut från gymmet.

Skriker/viskar tankar om min privata musikhistoria

Etiketter

Ebba Grön, Fläkt, Green Day, Hatkommentarer, Imperiet, Industri, Kent, kriget, Kriget med mig själv, Metal, Näthat, Pappa, Peace Love & Pitbulls, Simple Plan, Sociala medier, Sum 41

När solens isande strålar pyser ut den energi som finns kvar. Då önskar jag att jag vore långt bort. Sedan får fläkten och spellistan ”Det är ni som är dom konstiga, det är jag som är normal” (namnet på Thåströms platta från 1999, nästan samma stavning) viska, men ändå skrika mig till sömns.

Jag beställde en fläkt i går, så den är på ingång i takt med covid-ryktena. Det går, förvisso, en hel del rykten om allt. Jag orkar knappt gå in på Facebook hemma, eftersom jag jobbar mycket med vår sociala medier på förlaget. Vissa är bara ute efter sina kära ”klicks”. Man vet aldrig. Fast det mest tragiska är att folk inte kan bete sig gentemot varandra i kommentarsfälten.

I högtalarna sjunger Imperiet med Thåström på sång – kriget med mig själv. Jag lyssnade så mycket på den här låten när jag var tonåring att pappa valde den som ringsignal på just mig – lite gulligt. Då jag var 14 år lyssnade jag nästan enbart på Ebba Grön, Imperiet och Thåström. Även Green Day, Simple Plan, Kent och Sum 41 – ibland. Nu har jag utökat Thåström-musiken med Peace Love & Pitbulls – som är mer åt industri metal-hållet. Sedan lyssnar jag mycket mer på Kent än jag gjorde som yngre.

Cirkeln skriker

Etiketter

Beteende, Celsius, Eko, Folk, Människor, Pandemi, Pandemic, perspective, Perspektiv, Stockholm

När celsius lagt sig för att sova, halvt om halvt. Tur det-ish. Fast staden tystnar. Alltid samma eko, mönster som studsar tillbaka – omgivningens beteende. Mitt beteende.

Mycket folk på promenadstråken i Stockholm, tycker jag. Vatten och träd försöker viska till mig att jag ska ta ett foto. Som om de söker uppmärksamhet. De kanske inte får mycket – blir ständigt överkörda. Därför viskar de, genom metall.

Titta åt ett annat håll. Det är människor för bra på, tror jag. Känns det som. Fast man gör det på olika sätt. Man skjuter upp att handskas med något jobbigt. Varför tror ni att folk väljer att titta åt ett annat håll?

Det jag inte trodde om sjukersättningen

Etiketter

ASD, aspergers, AST, Autism, Autismspektrumdisorder, Autismspektrumtillstånd, Försäkringskassan, Mens, Menscykel, menstruation, Mensvärk, P-piller, Preventivmedel, Sjukersättning, Smärta, Smärtlindring, Trötthet, Värk

Dagen har präglats av mensvärk, trötthet och periodvis risigt humör. Fast nu är jag hemma, så det finns ingen som tar skada – på samma sätt.

Fast det här med mens är visserligen bara att stå ut med. Man kan förstås stoppa in diverse p-piller, p-spruta och så vidare. Jag är dock rädd för att det skulle påverka min bipolära sjukdom och medicinering negativt. Det vore dock skönt att slippa besvärliga saker som har med menstruationen att göra. Jag har inte så bra kolla på detta, så jag tänkte bara nämna det. Har du erfarenhet av symtomlindring vid mens via preventivmedel? Kommentera!

Resten av dagen ska jag vila skiten ur. Sedan har jag en positiv nyhet… också. (:

JAG FICK BEVILJAD SJUKERSÄTTNING av Försäkringskassan! Då jag inte vet så mycket om det, eftersom jag inte haft det förut, kommer jag troligtvis skriva mer om det senare.

Kort om ”De utvalda barnen”

Etiketter

Antoposofi, De utvalda barnen, Dokument initfrån, Järna, Pedagogik, Rudolf Steiner, Solviksskolan, Stockholm, SVTplay, Wald

Jag har nyss sett klart dokumentären om waldorfskolan Solviksskolan ”De utvalda barnen”. Vissa saker som tas upp känner jag utan tvekan igen. Det här med att en del barn passar den här, på sätt och vis, fria pedagogiken. För andra fungerar det inte alls. Några mobbas av både lärare och elever. Det känner jag igen från min skoltid. Jag blev ständigt utkastad från lektioner, bara för att jag är som jag är.

Dokumentären utspelar sig för en del år sedan och man fick också en inblick i att det faktiskt var mer strukturerat och inte lika extremt. Waldorfpedagogiken bygger mycket på dess grundare, Rudolf Steiner, och hans idéer – antroposofin. Olika skolor, som grundas på denna pedagogik, har tolkat hans lära olika. Det är, naturligtvis, därför alla waldorfskolor inte ser likadana ut. Solviksskolans tolkning var mer radikal, när den startade på 80-talet.

Har du inte sett dokumentärerna i 3 delar? Klicka här

Sjukförsäkringsdebatten: FK tar intryck av den skarpa kritiken

Etiketter

Försäkringskassan, Psykisk (o)hälsa - Mental illness, Samhälle, Socialförsäkring, SvD

Det var verkligen på tiden att de träder fram på något sätt och inte kommer med bortförklaringar. Vissa saker i artiklar är väl atyt försköna sanningen, men de erkänner trots allt att deras kunskap om psykisk ohälsa inte är så bra som den bör vara. Läs artikeln i svD här

Kvällsmacka, som påminner om Anders Tegnell

Etiketter

#anderstegnell, Anders Tegnell, covid-19, iFraische, macka, Oatly, Pandemi, Pandemic, Paprika, sandwich, smörgås, Sverige, Sweden, tomat

Observera att detta inlägg har ingenting att göra med om jag gillar Tegnell eller inte. Jag spontan-fixade en macka, så råkade den bli så här. Kanske skulle han se ut så här på löpsedlarna om han var vegan? :)

Perspektivpanelen

Etiketter

Åsa Beckman, Filosofi, Klimakteriet, Linda Skugge, Malou efter tio, Malou von Sivers, Marie Göranzon, Misshandel, Relationer, Tankar, TV4, Våld

Nyss kollade jag på några delar av ”Perspektivpanelen” i Malou efter tio, där Malou von Sivers är programledare. I dessa avsnitt bjuder hon in Linda Skugge, Marie Göranzon och Åsa Beckman. Genomgående för Perspektivpanelen är att diskussionerna oftast handlar om kvinno- respektive mansroller. Det som väckte min uppmärksamhet till att börja med var när jag såg att de skulle sätta perspektiv på män våld mot kvinnor.

Youtube spelade upp några avsnitt efter varandra, just i dag, och det handlade bland annat om klimakteriet. Trots att jag inte har någon erfarenhet av det, så väckte det ändå en del tankar. Jag hoppas att någon man, som är tillräckligt modig, vågar låta sig intervjuas och kan berätta om hur klimakteriet ser ut hos just män. Det är nog ingenting man har pratat om tidigare, för det är relativt okänt att män hamnar i klimakteriet. Det är samma sak med målbrottet – man pratar nästan bara om hur det yttrar sig hos män.

Jag tycker att det är intressanta tankar som dyker upp. Hos mig. Enligt mig, bidrog Marie och Åsa på ett mer ödmjukt sätt än Linda. Fast det är min åsikt – jag förstår att andra kanske tycker annorlunda. Linda kom ibland med kommentarer som gjorde mig irriterad, men hon arbetar förvisso som krönikör/debattör – då vill man ofta provocera fram en reaktion. Antar jag.

Sociala koder: Genomsnittet tar det för givet, att greppa dess helhet

Etiketter

ASD, AST, Autism, Autismspektrumdisorder, Autismspektrumtillstånd, Neuropsykiatri, NPF (neuropsychiatric diagnosis), Samhälle, Sociala koder, Socialt samspel

Det var, ärligt talat, skönt att få sova ut – efter gårdagen. Ibland känns det som att jag ska få panikångest av munskydd, handling, städning, hit och jävla dit. Alla krav. Vardagen…

När jag skriver om krav. Vad tänker ni på då? I och med min diagnos (en av dem) – Aspergers syndrom – gör att vardagen… Med alla sina intryck, krav, stress. Det kan kännas för mycket, i många fall. Att jag har dålig motorik, eller … Inte som förväntat, gör att allt kan kännas lite för utmattande. Jag vet inte ens om min trötthet är rimlig. Nivån av den när jag kommer hem.

Jag beställde hem mat via nätet på hemleverans i eftermiddags. När lastbilen kom till min uppgång och lastades ut började en man prata med mig. Det var svårt att fokusera på vad han sa, eftersom jag försökte koncentrera mig på att inte göra ”fel” när jag lyfte ner matkassarna. Sedan stod han och tryckte upp hissen och jag frågade om jag kunde åka med honom. Han fortsatte dock att prata, men jag förstod inte riktigt vad han menade. Jag brukar inte ha något problem med att prata – bara jag förstår vad andra menar med det de frågar och så vidare. Vad jag menar är att jag blev väldigt stressad av den här situationen. Det är inte så att jag skäms över detta efteråt, men det känns väldigt stressande i stunden.

Situationer, som den jag beskrev i stycket ovan, är relativt vanliga för mig. Jag har lärt mig att inte skämmas över att det blir så och har aldrig brytt mig om att andra tycker att jag är speciell. Fast när jag får sammanbrott eller vad man ska kalla det, så kan det komma tillbaka igen. Jag kanske inte bryr mig så mycket precis efter att något liknande har hänt, men när jag känner mig otroligt nere eller att det infinner sig flera ”situationer” på en dag. Vissa dagar är katastrof. Fast jag har accepterat att jag är annorlunda och att det kommer att se ut så här. Det är enklare att leva då. Nej, det är verkligen inte synd om mig. Jag vill inte heller att någon ska se det så. Jag vill bara att, ni som läser det här, ska förstå hur min verklighet ser ut.