Om LSS och rådande ångest

Etiketter

Ångest, Genomförandeplan, LSS, LSS-boende, NPF, OCD (obcessive-compulsive disorder)

Under natten har jag sovit, faktiskt – till skillnad från förra natten. Det behövdes. Nu är jag istället rädd för att jag ska få så kallade ”symtom” innan jag ska åka iväg på ett möte senare i dag. Innan det ska jag gå igenom min genomförandeplan med en personal på LSS-boendet. Det är det som LSS-handläggarna använder sig av när de placerar en på någon slags LSS-verksamhet. Personalen på verksamheten ska skriva denna genomförandeplan till LSS-handläggaren och se till att den följs – själva insatsen. LSS (lagen om stöd för vissa med funktionsnedsättning) är en lag som är frivillig för individen som omfattas av den, men tillämpas inte på tvång.

Okej, hur som helst, jag är livrädd för min pågående ångest. Jag vill inte få mer panikångest. Hoppas ni alla får en bra dag och att ni sov gott i natt. Vi hörs troligtvis sen. Förhoppningsvis stressar jag inte sönder mig

Om misstag och förändringar / About misstakes and going through changes

Etiketter

Annorlunda, Annorlunda hjärna, Förändringar, Fel, Hjärna, Minnen, Misstag, Neuropsykiatrisk diagnos, Neurotypisk, Normalspektrum, Smärta

Fördriva tiden. Det är just det som det mesta går ut på i dagens läge. Mer än någonsin och alla andra gånger jag mår dåligt. Jag känner mig stel i kroppen, förmodligen för att jag inte mår så bra psykiskt. Hur mår du?

Hur mycket lär man sig av sina misstag egentligen? För mig beror det nog på lite vad det är för misstag man pratar om. Om det är misstag som är djupt kopplat till ett trauma kan jag begå samma misstag (exempelvis att isolera mig) gång på gång. När man egentligen bör prata om något problem man har tenderar jag att stänga in mina känslor istället för att prata om dem. Misstag är inte detsamma som ett fel man gör, tror jag. Det är väl därför det är olika ord! Att någon har gjort ett fel kan låta väldigt hårt i bland. Vad tror ni om detta?

Ovanstående var bara en fråga som kom upp hos mig. För mig snurrar tankarna åt alla möjliga håll och perspektiv. Fast jag har ju i grunden svårt med förändringar och antagligen att förändra mina egna beteenden, eftersom jag har Aspergers syndrom. Det innebär att hjärnan fungerar annorlunda hos mig än hos människor som faller under normalspektrum.

Spänd känslomässigt / Tensed emotionally

Etiketter

Balans, covid-19, Funderingar, Gränser, Hemligheter, Känslor, Oro, personligt, privat, Tankar

Morgonen har varit lugn med sovmorgon och telefonsamtal med Sylvia. <3 De är bara det att jag stressar upp mig så mycket över att något känns i halsen och därför stannade jag hemma i fredags. Eller så är jag bara väldigt spänd. Jag har bara tänkt vila i dag, så att jag inte inbillar mig några mer symtom. Jag blir galen på covid-19. Man får panik över minsta lilla skit.

Jag vet inte ens vad jag ska säga nu. Dock är jag mest orolig att det ska hända något mer som får mig ur balans. Lite deprimerande att man måste tänka så hela tiden, men allvarligt – det får inte hända något mer som påverkar mig för mycket känslomässigt! Jag orkar inte. Fast man kan inte styra det. Tänk om man kunde! Coolers. Ja, men lite läskigt. Vissa saker som man man ska kunna läsa någons exakta tankar är bara obehagligt. Det är för privat. Till och med för mig.

Jag har udda gränser mellan vad som är personligt och privat. Vissa saker känns inte alls så privata, medan andra saker – akta dig för knytnäven som kommer mot ditt fejs (ironi) – om du frågar om vissa hemligstämplade saker. Så gott som hemligstämplade. Jag tror att alla har hemligheter, stora som små.

Vad tror du?

Tankar om psyket / Thoughts about any mind

Etiketter

Äckligt, DBT, Frustration, Kaos, Känslor, Komplex symtombild, Morotssoppa, Snurr, Symtom, Tankar, Trauma, Vishet

Jag sitter här i mörkret och undrar vad jag egentligen mår dåligt av – just nu. Frustration över att jag knappt orkar höra av mig till mina vänner. Att jag inte orkar träffa mina vänner just nu. Känslorna tar över för mycket. Eller ja, det gör de ofta. Antingen är det känslorna som tar över, eller så är det logiken. När man har hittat en konstruktiv balans mellan dessa kallas det vishet, enligt terapiformen DBT (dialektisk betendeterapi). Jag har gått i DBT-terapi för länge sedan (runt 10 år sedan). Om du vill läsa om det – klicka här.

Gjorde DBT-terapin mig mer psykiskt stabil? Jag vet inte, ärligt talat. Både och. Det är svårt att hitta en terapiform som behandlar alla ens psykiska problem. I alla fall för mig, som har en väldigt komplex symtombild och dessutom Aspergers syndrom. Nu går jag hos en psykolog på psykiatrin som är väldigt bra. Just nu pratar vi mest om centrala trauman, som har fått väldigt destruktiva konsekvenser. Hon har dessutlm mycket kunskap om neuropsykiatriska diagnoser (NPF).

Tankarna fortsätter snurra. Det är svårt att nå ens centrala problem, primära, på egen hand. Det är antagligen därför man behöver hjälp med det från någon professionell person. I mitt huvud är det en soppa, som har blivit mixad för länge och sedan smakar skit. Ja, som slät morotsoppa. Äckligt eller inte – det känns lite för mycket att jämföra mat med kaotiska känslor. Fast – Vad ska jag göra? Jämföra med osmakliga möbler, eller?

Bara jag orkar detta

Etiketter

2006, Arbetsförmedlingen, Autis, Autismens ansikten, Bara vi står ut, Försäkringskassan, Historier från ett kvinnofängelse, Kajsa Grytt, Neuropsykiatrisk diagnos, NPF, Thåström

Jag har fått ont i halsen, som inte gick över under natten. Jag stannade hemma från Dynamo i dag. Jag känner inte jag mår så bra psykiskt nu heller, fast vad ska man göra åt det liksom? Inte spä på det med maxad stress, äcklig mat och diarré…

Just nu gör jag lite arbetsuppgifter hemifrån och hoppas att saker och ting lättar snart. Det har varit för mycket påfrestningar på sistone. En positiv sak är att jag sover mycket bättre när jag har trappat ner Seroquel och bytt till snabbverkande. Alla känner nog igen desperationen när man inte kan sova, men vill inget hellre än att sova som en stock och stoppa in tummen i munnen – suga järnet, eller något.

Förresten – undrar du hur det är att leva i ett samhälle som inte är anpassat efter hur man fungerar? Läs Carolinas artikel, som publicerades i går efter att vi fick beskedet om projektet.

”Bara vi står ut” Lalalalala lalalaaaa

Kajsa Grytt och Thåström levererar, som vanligt.

(har nog delat denna förut, för länge sedan)

Avslag / The rejection

Etiketter

Autism, Avslag på projekt, Ångest, Ekonomi, Försäkringskassan, Försörjningsstöd, Irritation, Kaos, Pank, Projekt Autism, Socialbidrag, Stockholms stad

Det dröjde ett tag för mig att börja skriva i dag, för jag och mina kollegor fick ett pissigt besked på vår projektansökan – det blev alltså ett avslag. Vi har hoppats på det här projektet i minst ett halvår, men överklagan ska in. Temat var kvinnor med autism.

Så jag har i princip bara försökt överleva dagen. Det har varit för mycket känslor och en klump i halsen, ner till hjärtat som bultar lite extra för NPF-frågor – speciellt autism.

Jag svårt att känna orken pulsera, men nu känns det dock lite bättre än för några timmar sedan – när det fått landa. Fast det känns ändå som att någonting har förändrats och det har det visserligen. Anställningen som gav mig motivation, men den försvann med vinden. Vem vet? Det kanske kommer en möjlighet igen. Även om min själ gråter tyst just nu. Jag är trött på försörjningsstöd/socialbidrag. Det går inte runt, men det är inte direkt någon hemlighet här. Försäkringskassan vände mig ryggen, som ni vet.

Jag hoppas att ni har haft en bättre dag än vad jag hade! Hoppas den osade oliver med soltorkade tomater

Tack och fejk

Etiketter

ADHD, Autism, Blogg, Fejk, Humörsvängningar, Känslostormar, Kommentarer, Människor, Neuropsykiatri, Neuropsykiatrisk diagnos, Neurotypisk, NPF, Språkstörning, Tack, Tourettes syndrom

Jag tänkte passa på att tacka för alla kommentarer som kommer in. Kul, spännande och jag svarar så fort jag kan. En side-note bara. <3 Dessutom får ni gärna komma med förslag på någonting ni tycker skulle vara kul om jag publicerade och delar med mig av. En fråga, en blogglista, ämne till ett informationsinlägg. Om jag gillar ditt förslag, så kanske det blir aktuellt med ett inlägg relaterat till ditt förslag. Förslag är alltid spännande! Självklart blir du länkad i inlägget.

~

Den här dagen har verkligen varit en känslomässig total upp- och nergång. I stort sett hela dagen på Dynamo har vi haft redaktionsmöte. Det var intressant att uppleva det, även om man blev trött. Nu är jag hemma igen och är ännu tröttare. Jag måste verkligen vila nu. Vad har ni gjort i dag?

Ibland undrar jag hur det egentligen känns att fungera normalt. Eller, inom normalspektrum. När allt mer eller mindre flyter på. Jag kommer aldrig få veta hur det känns och de som faller under normalspektrum kommer aldrig få veta hur det är att ha en neuropsykiatrisk diagnos. Det är väldigt komplext. Jag förstår inte varför neurotypiska (människor som inte har NPF) verkligen älskar att prata om ”väder och vind” och förmodligen kommer jag aldrig förstå det. Det är inte det att jag inte bryr mig om vädret, utan det är snarare för att det känns väldigt fejkat. Vad tror ni?

En svart robot, knallrosa stjärnor, bångstyrig

Etiketter

ADHD, Autism, Perfekt, Robot, Språkstörning, Tourettes syndrom, Trötthet, VIla

Sedan har kommit hem har jag bara vilat. Jag är så trött och just därför tänker jag gå och lägga mig snart. Det känns som att det har varit mycket i dag. I morgon är det redaktionsmöte på Dynamo.

Ingen är perfekt. Ingen är helt fri från fel och brister. Jag är ingen robot, inte du heller. Fast samhället verkar tro att vi är robotar, på alla nivåer. Vad tycker ni? Har du någon annan infallsvinkel?

Det var helt random. Något som åkte snålskjuts genom huvudet. Typ.

Vikten av planering och att vara utan den

Etiketter

ADHD, Autism, Ångest, Depressivitet, Gråt, Kalender, Ledsen, NPF, Oro, Planering, Rutiner, Struktur, Trötthet, Utbrott

Jag har känt mig trött i dag, som vanligt. På sätt och vis. Det är torsdag, så jag hade städning på schemat efter att jag varit på Dynamo. Dessutom så lämnade jag återvinningen med en personal. Skönt att ha det överstökat. Fast ja, trött.

I går bröt jag ihop när all planering fallerade. Med ett ombokat möte blev tiden plötsligt min fiende. Efter att ha gråtit och så vidare fick jag timmarna att gå tills nästa möte. Bland annat med att planera prank med en personal, som jag nämnde i inlägget jag skrev i morse. Vad gör du när du ska fördriva tid?

Snart är det också helg, vilket också är stressande. Varför kan jag inte bara ta en dag i taget? För att jag har Aspergers syndrom förmodligen. Jag måste planera. Dels för att må ok, inte för andras skull. Känner du att du måste planera för andras skull, eller för din egen? Okej, jag älskar min kalender. Utan den? Jag vet inte. En gång, för några år sedan tappade jag bland annat min kalender på ett pendeltåg i Norrköping när jag var på väg till en festival. Galet nog fick jag tillbaka väskan.

Utan rutiner och planering hade det nog varit mycket kaos i min Asperger-hjärna. Så jag håller noga koll på mina grejer. Fast det händer att jag tappar bort saker, men då är jag oftast riktigt stressad. Tappar du ofta bort saker?

Det blir väl allt för i kväll. God natt <3

Inte som jag tänkt mig alls

Etiketter

"Dötid", Ångest, Beslutsångest, MISA, OCD (obcessive-compulsive disorder)

Jag har haft en lugn morgon, fast kantad av beslutsångest. Som jag säkert har sagt tidigare – jag gillar inte så kallad ”dötid”. Dock stör jag mig lite på det uttrycket, men det var det bästa jag kunde hitta för att beskriva det.

Istället har jag tagit det lugnt … Eller ja, försökt. Om en stund ska jag åka till MISA och ha möte, förbereda inför ett mindre projekt. Så kanske man kan säga. Det gäller korrekturläsning. Det kan jag hålla på med när jag inte har så mycket att göra på Dynamo. (Precis när jag skrivit detta ringde MISA och ställde in….)

Senare i dag ska jag på uppföljningsträff med OCD-gruppen som jag gick i förut, om ni minns.

Nu fick jag ännu mer ”dötid”, eftersom MISA-mötet blev inställt.