Sociala koder, munskydd, pandemi, Aspergers syndrom

Etiketter

Anders Tegnell, covid, covid-19, Genant, Munskydd, Rekommendationer, Riktlinjer, Rundan, Sjukgymnastik, Sociala koder, Socialt samspel, Trötthet

Jag fick ett munskydd av tyg i går av Ph. Det är lättare att andas i än de som jag fick av personalen på LSS-boendet där jag bor – sådana man har inom sjukvården, generellt. När det gäller munskydd generellt sätt tycker jag att det är väldigt otydliga ”bud”. Politikerna och Anders Tegnell säger att det är en rekommendation. Det känns som att allt har ändrats, vilket är väldigt förvirrande mig som har problem med socialt samspel. I samhället, menar jag. De ”sociala reglerna”,m som – ärligt talat – för det mesta är obegripliga. Nu är det tyvärr nästan ännu värre. Kommentarer/blickar från personer, som inte kan sköta sig själva – generellt sätt. Det här med munskydden har satt det på sin spets.

På sjukgymnastmottagningen dit jag går och tränar på måndagar känns det lite stressigt, just nu. Det är någon grupp som tränar, vilket går in i tiden då jag tränar, Munskydd rekommenderar de också till oss på kommer dit. Personalen har både visir och munskydd. Det gör mig aningen stressad, för jag vet knappt vad som förväntas av mig. Alla nya rekommendationer, som inte fanns innan covid-19 blev känt, stressar mig. De är inte tillräckligt tydliga.

Jag är rätt trött nu. Lite orolig sömn. Någon slags stressig hinna över hur man ska bete sig ute på stan för att inte hela världen ska stirra järnet. I allmänhet, så brukar jag vara rebellisk och strunta i vad andra tycker. Förutom när jag måste, för att överleva. Typ. Det finns ingen energi över till att bry sig vad andra tycker. I dag, på jobbet, hade vi som tema på ”rundan” (alla får prata ostört när de håller i en sten som skickas runt) att man skulle berätta om ett pinsamt ögonblick i ens liv. Mitt ”ögonblick” var kanske pinsam för andra, men inte för mig. Jag har aldrig riktigt upplevt en situation ”genant” vad jag kan minnas.

Nu ska jag vila.

Ta det lugnt ! <3

Aspie-kunskap, diverse sidospår

Etiketter

Acceptans, ADHD, Autism, Detalj, Envishet, Filminspelning, Fotografiskt minne, Helhet, Kreativitet, Neuropsykiatri, Neuropsykiatrisk diagnos, neurotypiker, Positivism, Solsidan, Språkstörning, Tålig, Tourettes syndrom

”Det rullar på” är ett så konstigt uttryck, enligt mig. Vad är det som rullar? Det är därför jag inte riktigt gillar att skriva, men den här dagen har varit ganska lugn. Ingen större röra. Än så länge. Fast dagen är nästan slut, såvida jag inte kan somna senare. Jag sov trots allt i natt.

När jag kom hem i eftermiddags, så har jag nästan kollat på Solsidan hela tiden. Typiskt mig, själva mönstret. Jag har flera serier, som jag sett flera gånger. Däremot hindrar det mig absolut inte för att se den igen. Igen och igen. Och… Vet ni vad? IGEN. Vissa filmer kan jag se om och om igen. Exempelvis deckare. Jag har en tendens att fokusera för mycket på detaljerna i filmen. Så pass att jag missar vem som hade begått själva brottet. Jag kanske var för upptagen av något sidospår. Det här gör att jag kan se vissa filmer flera gånger och får fler perspektiv. Ofta är jag intresserad av helt andra saker än snitt-människan.

Ett problem, som jag aldrig lär komma ifrån, är en av de stora mysterium för mig – socialt samspel och regler. Du, som inte har en diagnos, inom det neuropsykiatriska spektrumet kan inte förstå detta till fullo. Det är för många faktorer som spelar in. Det handlar inte om ovilja att anpassa sig. Om jag anpassar mig för mycket går jag sönder. Då är det bara bitar kvar. Jag får då hitta lite alternativa sätt att leva på, så att jag energin försvinner. Det gör den ibland. Rätt ofta. Det jobbiga är att acceptera sina ovanliga begränsningar. Det finns självklart positiva saker med att ha Aspergers syndrom. Några exempel är kreativitet, tålighet, enormt fokus, fotografiskt minne, detaljsinne, tydlighet, envishet. Det är bara början.

Stigma: Bloddroppar mot vit smärta

Etiketter

ADD, ADHD, Annorlunda hjärna, Autism, Äcklligt, Blod, Fördom, Kvinna, Mens, menstruation, Mensvärk, Perspektiv, Pinsamt, Språkstörning, Stigma, Tourettes syndrom, Ytligt

I morse vaknade jag tidigare än jag skulle upp. Det blev ett toalettbesök och jag upptäckte att mensen har kommit. Inte till min lycka direkt. Jag har, i början av min period, väldigt mycket mensvärk.

Jag skriver när jag får mens, för jag bryta stigmat som har blivit – att just, prata om det. Då menar jag inte bara att vissa män tycker att det är äckligt att prata om – utan även kvinnor. Vad är det som är så ”pinsamt” och skamligt? Okej, det är bekvämt, kladdigt, jobbigt och obekvämt. Fast – skammen i sig – vad bottnar den i? Egentligen. Den måste bort. Flickor, som får sin mens för första gången, ska inte behöva mötas av fördomar och äckel.

När det började pratas om mens, lärare och elever, emellan – tyckte många av oss att det var pinsamt. Då kände jag mig också annorlunda. jag har aldrig haft problem att prata med vuxna om det. Det är snarare så att andra tycker att jag är ”äcklig” som pratar om det – bryter tystnaden – ofta vid fel tillfällen. Jag har en tendens, säkerligen på grund av min Asperger-diagnos, att ta upp saker som andra tycker är generande. Till slut vågar man knappt säga någonting om något, som inte är ytligt. Fast så blir det inte i den här bloggen, som ni säkert redan har märkt. Andra tenderar att ha en helt annan syn, perspektiv, på vad som är ytligt/personligt/privat. Fast jag har ofta helt andra perspektiv och infallsvinklar än andra människor, vilket ger mig fler möjligheter att vara kreativ.

Har ni några tankar?

Om tablettknapring och felaktigt uppmålande av menstruation

Etiketter

Kvällsrutiner, Kvinna, Mens, Menscykel, menstruation, Mensvärk, Okunskap, Sömnproblem, Självmordstankar, Tystnad, Värk, Våga fråga

Huvudet och kroppen snurrar runt, som en förvirrad piruett, av värk. Blodet mot en gråtande kropp, genom kroppen. Dag 3 på värkens cykel, som folk inte verkar kunna prata om. Tystnaden, äcklet, oron, faktumet, okunskapen.

I natt sov jag inte så bra och jag tror jag vet varför. Jag tog min kvällsmedicin tre timmar för sent, för att jag glömde. Eller… Jag var inte hemma går när jag brukar ta den. Oftast brukar personalen påminna mig, men nu glömde jag att ta den i tid. Det är väl därför det är viktigt med kvällsrutiner för mig, så man upptäcker om man missat någonting. Senast jag glömde kvällsmedicinen helt sov jag nästan ingenting, var ganska manisk under dagen för att kort därpå samma dag få självmordstankar. Medicinen är livsviktig för mig. Inte alla jag tar, men ett par stycken.

För att återkomma till den korta ingressen. Våga prata om mens! Du som inte har mens – fråga istället för att döma ut. Jag förstår inte vad som är så skamligt – hälften av jordens befolkning, cirka, har det. I stort sett vare månad. Nu tänker kanske nu att jag kanske sov dåligt för att jag har mens just nu. Jag förstår att ni tänker det, men jag oftast sova bättre då. För att man är mer trött. Detta varierar förstås från kvinna till kvinna.

Kammarrätten: Jag fick RÄTT i mitt ärende angående aktivitetsersättning

Etiketter

Aktivitetsersttning, Ekonomi, Försäkringskassan, Försörjningsstöd, Förvaltningsrätten, Hyresskuld, Kammarrätten, Mamma, Pappa, Socialbidrag

Okej. I eftermiddags fick jag veta av mamma att jag vi har fått beslut från Kammarrätten. Jag har fått RÄTT, vilket betyder att jag äntligen får tillbaka min aktivitetsersättning. Det känns helt obegripligt bra! Jag är förbannat trött på att leva på socialbidrag/försörjningsstöd. Fast man kanske ska vara glad att man får några pengar, trots allt.

Vi (jag och mina föräldrar, som hjälpt har hjälpt mig med detta) har fått mer än 3 avslag från Försäkringskassan. Då tog vi ärendet till Förvaltningsrätten, där vi också fick avslag. Vi sökte oss vidare till Kammarrätten, som sa att det troligtvis skulle bli ett avslag. Fast när de tog upp ärendet, så beslutade de att jag har rätt aktivitetsersättning.

Detta innebär att jag har mer pengar att leva på varje månad och kan betala tillbaka min hyresskuld.

Ortopediska vinterskor och om det nya beslutet om hjälpmedel

Etiketter

ADHD, Anutism, Autism, Funktion, Funktionsnedsättning, Funktionsrätt, Funktionsvariation, Hjälpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder, Ortopedia, Ortopediska skor, Språkstörning, Tourettes syndrom

Det här är skorna jag fick hjälp att köpa via ortopedtekniska mottagningen och det fungerar som ett hjälpmedel. Det är ilägg som är formade efter mina fötter, men från och med nästa år kommer dessa ilägg att kosta pengar. De högsta hönsen har bestämt att man inte längre ska få hjälpmedel gratis (på recept) om man har en funktionsnedsättning. Jag vet inte om det gäller fler grupper. Om ni frågar mig, så säger jag att detta är ett riktigt dålig beslut som inte kommer att leda till någonting bra,

”Aspie-kriterier VS neurotypiska kriterier” av Carolina Alexandrou

Etiketter

ADHD, Autism, Autismens ansikten, Human behaviors, Människa, Människor, Neurotypisk, NPF, Språkstörning, Tourettes syndrom

Jag vill länka till ett fantastiskt roligt inlägg som min kollega/vän Carolina Alexandrou har skrivit på sin blogg Autismens Ansikten

Vad tycker du kännetecknar den neurotypiska människan?

Anpassad information om covid-19 för dig med funktionsnedsättning

Etiketter

covid, covid-19, Funktionsnedsättning, Funktionsrätt, Funktionsvariation, Information

Har du en funktionsnedsättning? Om ja, oavsett vilken, då hittar du tillgänglig information om coronaviruset här

Sluta skrämma bort kvinnor från sociala medier!

Etiketter

Anonymitet, Kommentarer, Kränkning, Perspektiv, Plan international Sverige, Sexuella trakasserier, Sociala medier, Trakasserier

Jag mår nästan illa när jag läser denna artikel. Så här skrev jag, kortfattat om artikeln, när vi delade den på Dynamo förlag’s facebooksida: (citerar mig själv)

”Barnrättsorganisationen Plan international har gjort en studie som visar att minst varannan flicka eller unga kvinna utsätts för trakasserier, hot och kränkningar på nätet. De känner sig väldigt ensamma om sina upplevelser. Nu kräver organisationen att de som styr våra sociala medier ska agera.

”– Tjejer tystnar när hoten och trakasserierna blir övermäktiga, andra lämnar helt sociala medier. Men det är inte lösningen. För demokratin är detta ett hot. Flickor har samma rätt till yttrandefrihet som alla andra och de sociala medieplattformarna måste skärpa sig och göra mycket mer för att skydda flickor” säger Mariann Eriksson, som är generalsekreterare på Plan international Sverige. ”

~

Jag ville dela med mig av detta, då det är ett väldigt utbrett problem. Även jag drabbas ibland. För någon vecka fick jag denna kommentar: ”Jag fick en tatuering idag så öm på min penis om du vill se den skicka mig ett mejl, låt mig veta vad du tycker? det står ”ditt namn”” . Ärligt talat, så vill jag helst inte ha den bilden framför mig. Dessa kommentarer undanbedes verkligen. Den som skrivit den får vara anonym, eftersom jag inte vill hänga ut någon och inte heller länka hen.

Varför tror vissa personer att de har rätt att skicka den här typen av kommentarer eller i bildform till kvinnor? Nu är det oftast kvinnor som utsätts, men det händer säkert män också. jag är kvinna, så jag skriver utifrån mitt perspektiv. Tror män att kvinnor vill ha dessa kommentarer/bilder? Handlar det om grupptryck? Har personen ont uppsåt? Hur ska samhället göra för att förändra männens syn på kvinnor?

Många frågor utan något konkret svar.

Håll avstånd från mig oavsett om du vill ge mig covid eller inte!

Etiketter

covid, covid-19, Förändringar, Förvirrad, Folkhälsomyndigheten, Klumpig, Motorik, NPF, Restriktioner, SL, Snurrig, Stockholms lokaltrafik, Tunnelbana

Jag har varit väldigt snurrig under dagen, fast jag sov tillräckligt. Det var nog för att det fortfarande påverkar mig att jag inte sov alls under natten lördag till söndag.

När jag skulle åka tunnelbana från Dynamo till sjukgymnasten åkte jag en station för långt. När jag skulle från sjukgymnasten hem tog jag fel buss. Sen snubblade jag på bussen – den åkte innan jag satt ner (två män ställde sig, så att jag nästan hade någons arsle i fejset!?). Sedan blev bussen för full/packad, så jag klev av. Jag har trampat snett på Dynamo. Förresten hade jag ändå flyttat på mig om någon stod/satt för nära – om viruset inte fanns. För, enligt hur jag fungerar, handlar det inte bara om covid.-19. Jag avskyr om någon kommer för nära.

När det gäller restriktionerna, som inte alla verkar förstå, hur man ska förhålla sig till andra människor i och med covid-19… Jag sätter inte direkt mig själv ”böl-läge” för att jag inte får vara i folksamlingar, krama folk eller åka proppfull kollektivtrafik. Ge mig space! Vad jag däremot inte gillar är alla inställda saker och jobbiga förändringar som sker som konsekvens. Inte heller att få så hög ångest att man inbillar sig att man har ont i halsen.

Okej, peace out