Som en spegel från då

Etiketter

Ångest, Berätta aldrig det här, covid, covid-19, Frida Boisen, Glädje, LSS-boende, Oro, Rädsla, Skam, Skuld, Trauma, Vetekudde

Den här dagen började inte bra. Med ångest och extrem magont spottade jag ut lite av det och kände mig bättre sedan. Istället drack jag varmt vatten med citron, läste med en varm vetekudde på magen. Jag har verkligen kommit in i ”Berätta aldrig det här” av Frida Boisen. Jag kan verkligen rekommendera den till er som vill läsa en hjärtskärande historia om skuld, skam, glädje och rädsla.

Under dagen har jag – förut suttit försjunken i bokens värld – tvättat, promenerat och gjort matlådor. Hur som helst, så är jag lättad över att jag hade möjligheten att fly in i en annan värld i dag. Jag får känslor av skräck när någon som jag har träffat säger at de varit sjuka eller träffat någon som är sjuk. Då känner jag mig automatiskt sjuk själv. Ångestrelaterat, helt klart. Hur mycket i ens liv ska präglas av ångest innan man blir helt förstörd? Ibland undrar jag.

Det har flyttat in en ny kvinna i lägenheten mitt emot. Hon är slående lik min vän Elisabeth, som tog livet av sig för ett par år sedan. Det skrämmer mig lite och får tankarna att snurra. Som tur är verkar hon trevlig.

Känslomässigt, nostalgiskt, rutinmässigt. Som en skepnad

Etiketter

Demokratipiloterna, Dynamo, Fredag, Humör, Humörsvängningar, Känslor, Lillebror J, Mozarella, Pasta, Pesto, Rutiner, Solsidan, Struktur, Tankar, tomat, Trötthet

Mitt humör, eller möjligtvis känslomässiga svängningar, är oberäkneliga. I alla fall inombords, men det är inte alltid de märks utåt. Lite obehagligt ibland.

Efter att jag var på Dynamo handlade jag lite saker till i morgon. Lillebror J fyller år då. Eller.. Egentligen är han väl inte så liten längre. I mitt huvud är dock min lilla, söta skitunge. Jag lovade mamma att köpa vegansk mozzarella, för han vill äta pasta med pesto och tomat/mozarella-sallad till. En vegansk variant. När jag var växte upp åt vi alltid det på fredagar. Pappa gjorde alltid hemgjort pesto då. Det är väl någon slags nostalgi i det hela. Har ni någon nostalgi-maträtt från när ni växte upp?

Jag har känt mig trött sedan jag kom hem. Mer i kroppen. Fast det är väldigt standard för mig – att vara helt slut när jag kommer hem. Sedan att det är fredag gör, för min del, att jag känner mig ännu mer trött – i psyket, mer. Som ni säkert vet, så fungerar jag inte så bra på lediga dagar. De utan rutiner. Speciellt om det inte finns något klockslag att anpassa sig till, som man kan bygga resten av dagen kring.

Nu ska jag återgå till att kolla på Solsidan. Hoppas ni får en skön fredagskväll. TACK för att just du läser min blogg! <3

Känslor som drar uret mot solen/ Emotions that pull the clock towards the sun

Etiketter

Avtrubbad, Ensamhet, Eva Dahlgren, Filosofi, Joakim Thåström, Känslor, Mikael Wiehe, Poesi, Svensk musik, Tankar, Thåström, Trauma

Vem ska trotsa vind och vågor

styra skeppet in i hamn

Vem ska stiga upp på kajen

här i detta öde land

– Mikael Wiehe (2013)
(Även Joakim Thåström och Eva Dahlgren medverkar sångmässigt i denna låt Isolde)

Detta citat får man ta bildligt, vilket fungerar för mig. Att ta sig fram och kommer ikapp med ensamheten. Jag gillar den här låten, men det ligger något mörkt i den – minnesmässigt. Den påminner mig om en händelse i ren destruktivitet och desperation i mitt förflutna. Året var 2011.

Jag kopplar ofta händelser och rena trauman till en vissa låtar. Det blir oftast väldigt starkt. Känslomässigt, mentalt, kaosets hjärta. Fast ibland är det svårt att veta vad man känner just där och då. När klockan inte befinner sig i nuet. Istället tittat den snett, smått elakt – rakt in i själen. Ekot bultar för hårt.

Viss musik är svår för mig att slappna av till. Av just den anledningen. Sådana låtar lägger jag i en annan spellista, så att de inte ska störa mig för mycket. Ni kanske undrar varför jag ens har dem sparade. Faktum är att ibland får jag för mig att jag kan lyssna, för jag egentligen älskar låten. Dock blir det en slags besvikelsens hinna varje gång jag provar. Eller: Jag lyssnar för att jag är känslomässigt avtrubbad.

Ekot av Thåström som alltid finns – för mig

Etiketter

Blogg, Eko, God natt, Insomnia, Ovisshet, Sömn, Sömnproblem, Thåström, Udda

Här kommer natten

kall och underbar

– Thåström (2017)

Vi stundar för tiden på dygnet, då det är meningen att vi ska sova. Fast alla sover inte på natten. Ibland står jobbet i vägen eller… Oron äter upp dig. Levande.

Själv vet jag inte om jag kommer att sova i natt eller inte. Som alltid – ekot från det förflutna finns alltid där (ovisshet). Ibland sover jag natten igenom, eller inte alls – eller en skvätt. Av sömn, svett eller ångest. Vem vet? I natt önskar jag mig sömn.

Ni kanske tycker att jag överanvänder ordet ”eko” som beskrivning av hur allt dunstar tillbaka. Lev med det. Beskrivningen fungerar för mig. Det är så det tenderar att kännas, så jag försvarar detta. Kanske udda?

Sov gott i natt! <3

Blunda med näsan

Etiketter

blunda med näsan, Familjen

Det här kallas att blunda med näsan. Fyra av fem i min familj kan det.

Kan du?

Tårar mot eskapism

Etiketter

Aggessivitet, Öga, Frustration, Ilska, Irritation, Kaos, Svart smink

Frustrerad irriterad, ilsken. Fast egentligen… Jag vet inte. Som blicken mot det man inte vill se.

För: Vem vill vara perfekt?

Etiketter

2004, Anorexi, Ångest, Chuck, OCD, Perfekt, Perfektion, Pieces, Sum 41, Tvångssyndrom, Uppvaknande, Utmattningsdepression

I tried to be perfect
But nothing was worth it

– Sum 41 (2004)

Detta är de två första raderna i låten ”Pieces” av Sum 41. Jag valde ut den att översätta på engelska i sjuan. Även om jag inte riktigt förstod den, så kanske jag gjorde det ändå. Citatet fick mig att, senare, inse att det var precis det jag gjorde.

Nu funderar jag på om man ens vill vara perfekt. Tråkigt, verkar det. Ingen är perfekt, för alla har sina fel och brister – även om de är olika omfattande (förstoringsglas). Perfekt är egentligen också ett ganska tråkigt och fånigt, klyschigt ord. Man mår, i längden, inte bra av att sträva efter att vara perfekt, Acceptera. Skifta perspektiv. Försöka leva trots att man inte är bäst på allt…

I mitt fall gav det anorexi, utmattningsdepression, ångest, tvångssyndrom och ett uppvaknande.

Som rök

Etiketter

Dikter, Lyrik, Poesi, Prosa

då du försvann med vinden
ekot från det förflutna
luft, rök, då inget
när det är som då
tårarna rinner, utan syfte
fast – du kanske inte var där
trots att lukten är levande

Cirkel

Etiketter

Kaos, Känslor, Tankar

Känslor och tankar är som ekon ur det förflutna. För mig.

Ibland är det svårt att städa undan skit

Etiketter

Aggressivitet, Existens, Ibland, Introvert, Irritation, Känslor, Skit, Tankar, Toalettlock, Tom dag, Tomhetskänslor

Det här med känslor. Jag har ibland svårt att veta vad jag känner inför någonting. Ibland. Eller om det är destruktivt för mig att handla på ett visst sätt. Fast ibland så vet jag vad som är destruktivt och gör så ändå.

Ibland

Min vardag består av mycket missförstånd. Sedan en inre kamp, som andra ofta inte begriper sig på – tror jag. Det känns inte så, men jag förväntar mig inte heller det. När jag säger att jag ofta känner mig arg eller irriterad, eller snarare att det är känslor som lätt väcks hos mig, blir jag inte alltid helt trodd. Det känns som att jag måste hålla igen mycket. Stänga toalettlocket, för att ingen ska se skiten.

Okej, något positivt… Jag har klarat mig igenom en sk tom dag. Snart ska jag sova. Fast vissa ekon från det förflutna får stanna i toaletten – med locket på.

Vilken färg är din toalett? Haha, jag tycker att den här frågan är rätt kul. En av mammas släktingar hade en rosa. När jag var liten var jag helt fascinerad av det faktumet. Min nuvarande är vit och tråkig.