Etiketter

, ,

Jag känner mig så himla nedstämd idag. Det var lite bättre på förmiddagen när jag jobbade, fast då var tvånget värre istället. På eftermiddagen var planen att jag skulle framkalla ett antal digitalfoton, som jag ville ha på min vägg. Jag hade hållt på länge för att lägga in alla foton på ett USB-minne och sedan tog jag mig in till stan.

Affären jag skulle gå till och framkalla fotona hittade jag inte, så jag ringde pappa och frågade om han ringde kolla. Han skulle ringa om 10 minuter, sa han. När det hade gått en kvart började jag bli irriterad och ringde upp. Efter ett tag fick jag veta vart det låg. Det fanns två av samma affär nära, så jag gick till den ena. De skickade iväg mig till den andra, eftersom jag ville ha mina bilder på en gång. Där tog det 1 vecka. När jag väl kommer till den andra affären säger de att mina bilder har för liten bildstorlek. Jag gick därifrån med gråten i halsen.

Innan jag tog tunnelbanan hem köpte jag en milkshake, som jag var sugen på. Jag hade egentligen tänkt att köpa något att rita med, men jag lyckades inte hitta den affären heller. Det var ändå ingen idé. När en sak går fel för mig verkar allt plötsligt gå åt helvete. En sak vill jag ge mig själv cred för – att jag gick ut med soppåsen, trots allt.

Som det ser ut nu så mår jag fortfarande dåligt. Jag får väl acceptera det och bara vänta ut det, antar det. Tomheten jagar mig, vilket är väldigt obehagligt. Ångesten och frustrationen ligger som en dimma över mig. Allt känns skit.