Etiketter

,

Citatet är från låten ”illusion” av VNV Nation. Älskar det!

Min dag har väl varit … Ja, jag vet inte riktigt. Blandade känslor – Frå glad, nästan speedad, till förlamande ångest för en stund. Jag har ingen lust att gå in på vidare detaljer om detta. I alla fall så åkte vi till Sysne, rakt över ön, farfar kallade det att ”kryssa”.  Jag tyckte det var lite roligt (: . Vi åkte till en liten butik nere vid Sysne hamn där vi mötte upp resten av min familj. Vi satt ute och åt en god lunch. Rökt fisk, sallad, löjromssås och potatissallad. Jag är inget större fan av potatissallad men jag smakade i alla fall lite. Solen sken och allt var frid och fröjd, eller hur man nu ska uttrycka sig, tills mitt humör blev som det blev av en viss anledning.

Efter ett tag tog vi oss till Herrvik där vi satt vid hamnen i solen. Det togs mycket kort – av mig, farfar och pappa. Vi stannade där en stund, sedan sa vi hejdå för alla i familjen förrutom jag skulle hem till Stockholm. Jag, farmor och farfar tog oss hemåt, stannade på ett fik på vägen. Te och kaka blev det. På vägen till Klintehamn blev jag otroligt trött och slumrade till flera gånger. När vi kom in genom dörren slängde jag mig på sängen och låg där i några sekunder tills jag hörde att det hade kommit ett sm. Jag tog upp mobilen – från Ylvali. Jag sms:ade lite med henne, sedan gick jag ut i solen och fortsatte läsa ur ”inte utan min dotter” av Betty Mahmoody. Boken är riktigt spännande, vi får se om jag orkar läsa lite innan jag somnar sen. Om jag ens lyckas somna, senaste natten var ett helvete.

Kvällen har tillbringats mestadels med farmor. Vi har kollat på Lyxfällan, ett avsnitt som gick i repris. Det visades i torsdags, så jag hade redan sett det. Mitt i programmet ringde Johanna, så jag pratade lite med henne. Trevligt, trevligt. Efter Lyxfällan tog jag och farmor en promenad, vilket var mysigt. Klintehamn är helt annorlunda än Stockholm. Sedan kollade vi på TV igen, ”Det blir bättre”. Detta var tydligen andra delen, missade tydligen den första, verkligen synd. Jonas Gardell är grym. Han bevisar verkligen att man mot alla odds kan skapa sig en meningsfull tillvaro, trots ett grymt förflutet. Jag ser fram emot kommande delar av programmet.

Nu sitter jag på sängen i farmor och farfars gästrum och bloggar, samt äter påskägg. Jag vet inte om någon kan tänka sig lättnaden att faktiskt kunna äta godis på ett, tror jag, normalt sätt. Det är något nytt för mig, som jag ska försöka bibehålla.

Later dudes!

/Y,