Aspie-kunskap, diverse sidospår

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , , ,

”Det rullar på” är ett så konstigt uttryck, enligt mig. Vad är det som rullar? Det är därför jag inte riktigt gillar att skriva, men den här dagen har varit ganska lugn. Ingen större röra. Än så länge. Fast dagen är nästan slut, såvida jag inte kan somna senare. Jag sov trots allt i natt.

När jag kom hem i eftermiddags, så har jag nästan kollat på Solsidan hela tiden. Typiskt mig, själva mönstret. Jag har flera serier, som jag sett flera gånger. Däremot hindrar det mig absolut inte för att se den igen. Igen och igen. Och… Vet ni vad? IGEN. Vissa filmer kan jag se om och om igen. Exempelvis deckare. Jag har en tendens att fokusera för mycket på detaljerna i filmen. Så pass att jag missar vem som hade begått själva brottet. Jag kanske var för upptagen av något sidospår. Det här gör att jag kan se vissa filmer flera gånger och får fler perspektiv. Ofta är jag intresserad av helt andra saker än snitt-människan.

Ett problem, som jag aldrig lär komma ifrån, är en av de stora mysterium för mig – socialt samspel och regler. Du, som inte har en diagnos, inom det neuropsykiatriska spektrumet kan inte förstå detta till fullo. Det är för många faktorer som spelar in. Det handlar inte om ovilja att anpassa sig. Om jag anpassar mig för mycket går jag sönder. Då är det bara bitar kvar. Jag får då hitta lite alternativa sätt att leva på, så att jag energin försvinner. Det gör den ibland. Rätt ofta. Det jobbiga är att acceptera sina ovanliga begränsningar. Det finns självklart positiva saker med att ha Aspergers syndrom. Några exempel är kreativitet, tålighet, enormt fokus, fotografiskt minne, detaljsinne, tydlighet, envishet. Det är bara början.

Aspie-kunskap, diverse sidospår

”Det rullar på” är ett så konstigt uttryck, enligt mig. Vad är det som rullar? Det är därför jag inte riktigt gillar att skriva, men den här dagen har varit ganska lugn. Ingen större röra. Än så länge. Fast dagen är nästan slut, såvida jag inte kan somna senare. Jag sov trots allt i natt.

När jag kom hem i eftermiddags, så har jag nästan kollat på Solsidan hela tiden. Typiskt mig, själva mönstret. Jag har flera serier, som jag sett flera gånger. Däremot hindrar det mig absolut inte för att se den igen. Igen och igen. Och… Vet ni vad? IGEN. Vissa filmer kan jag se om och om igen. Exempelvis deckare. Jag har en tendens att fokusera för mycket på detaljerna i filmen. Så pass att jag missar vem som hade begått själva brottet. Jag kanske var för upptagen av något sidospår. Det här gör att jag kan se vissa filmer flera gånger och får fler perspektiv. Ofta är jag intresserad av helt andra saker än snitt-människan.

Ett problem, som jag aldrig lär komma ifrån, är en av de stora mysterium för mig – socialt samspel och regler. Du, som inte har en diagnos, inom det neuropsykiatriska spektrumet kan inte förstå detta till fullo. Det är för många faktorer som spelar in. Det handlar inte om ovilja att anpassa sig. Om jag anpassar mig för mycket går jag sönder. Då är det bara bitar kvar. Jag får då hitta lite alternativa sätt att leva på, så att jag energin försvinner. Det gör den ibland. Rätt ofta. Det jobbiga är att acceptera sina ovanliga begränsningar. Det finns självklart positiva saker med att ha Aspergers syndrom. Några exempel är kreativitet, tålighet, enormt fokus, fotografiskt minne, detaljsinne, tydlighet, envishet. Det är bara början.

Gränser – en antologi

Etiketter

, , , , , , ,

Den första boken, som Dynamo förlag av ut, är antologin ”Gränser” (2016). En antologi är en samling av olika texter och olika författare. I denna antologi tolkas temat ”Gränser”, just som titeln.

Texterna är av olika former och illustrationer. Boken ger en slags överblick över hur olika man tolkar ett tema och hur många olika sätt man skriva en text.

Vill du läsa mer om antologin? Vill du köpa den? Klicka här

Sömnlöshetens följeslagare är ångesten, runt hörnet – dömer tysta skrik

Etiketter

, , , , , , , , , , , ,

Sömnen kommer som en vän

Den dömer ingen

Kent (2007)

Eller… Drömmar kan göra att man dömer sig själv. ~

Den här dagen har varit jobbig – både fysiskt och psykiskt. Jag har gjort flera saker, som är ett bevis på att min motorik och min koordination är ännu sämre än den brukar vara – när jag är trött. I natt sov jag, som jag skrev tidigare, inte alls mycket. Det rörde sig om ungefär 4 timmar, som inte ens var sammanhängande. Fast fokus har mer varit på mina motoriska misstag.

Hoppas jag inte håller på att gå in i en period av dålig sömn. I dag har jag känt mig frustrerad och utmattad. Det här kommer inte att fungera i längden. (hypo)mani triggas av just detta – dålig sömn. Dessutom har jag ofta då svårt att koncentrera mig på det jag ska. Fokus ligger på att hålla sig vaken.

Mina mediciner gör att jag inte drömmer så mycket, tror jag. Jag brukar vara ganska ”klubbad” när jag sover. För det mesta. Förutom i skit-perioder, som gör att man ligger sömnlös stora delar av natten och ältar världen till minsta partikel.

Hur brukar din sömn se ut?

När man får in pengar…

Etiketter

, , , , , , , ,

Jag firar lite att jag har fått min retroaktiva utbetalning från Försäkringskassan – med sötpotatis-pommes, vegansk burgare och vegansk majonnäs. Mums!

Coffee,cookies and real games

Etiketter

, , , , , , , ,

Mamma har bakat hallongrottor och vi har spelat Blokus. Det går ut på att alla som är med har en färg sedan ska man få ut så många brickor man kan. De ska snudda vid i hörnet när man bygger vidare.